Gloggs begär ordet (igen)

Vi fortsätter helt enkelt vid början av förra inlägget.

Jag skulle kunna skriva om en massa saker i
det här inlägget. Skriva en massa om vad som händer
i mitt liv, om mina drömmar och planer, och om
vad jag tycker om att Krokstrandsfestivalen ska lägga
ner. Jag skulle kunna skriva om det där med alkohol
jag började på för ett tag sen. Skulle kunna skriva om
mina insikter och de slusatser jag dragit.
Skulle kunna skriva om att jag fortfarande inte
vet vad jag ska jobba med om två veckor.

Men ja. Jag ska nog ändå bara skriva det som dyker upp.

Jag fick inte jobbet som Spårvagnsförare.
Pappa trodde det berodde på att de nog fått in ansökningar
från folk som var äldre, och det ligger nog något i det.
Jag är kvar i Krokstrand och har jobb
(i en sådan mängd att jag klarar mig) på bion i Strömstad
i drygt två veckor till. Sen ska jag ta mig i kragen och
flytta ner till sist. Göteborg here I come.
Känslorna är blandade. Ska bli skönt vara bosatt i
Göteborg igen, men jag har inget jobb än.
Det finns samtidigt mer än ni tror som håller mig kvar här.
Jag har tänkt på just den saken, och kommit fram till
att det är betydligt mer saker som håller mig kvar
i Krokstrand än just att jag har/haft jobb här.
Det finns mer, och det sitter så sjukt mycket djupare.
Det är dock inget jag kommer blogga om.

Men nu är det hur som helst dags att flytta,
vara sig jag har jobb eller inte, och även om jag
på vissa sätt känner att det inte alls är dags än.
Jag får väl försöka väga fördelar mot nackdelar helt
enkelt. T.ex. kommer det kännas bra att vara nämare
händelser (teatrar, spelningar m.m.), vänner och så.
Det kommer att bli skönt att bo i Gbg igen, med mycket
ljus och människor (även om det sistnämnda är något
jag kommer få träna mig på... har verkligen blivit enstöring).
Det kommer bli fint att ha en egen lägenhet och ingen
bitter och grinig far i samma bostad. Det kommer bli
fint som fan att ha en dusch med varmvatten också.

Nästa vecka är det Sportlov här.
Jag har inget Sportlov längre, snarare tvärt om.
På loven ökar aktiviteten på den här bion rejält,
och det går film under ca 12 av dygnets 24 timmar.
Min kollega Daniel är i Afrika i 1½ vecka och det
är alltså Patrik, Micke och jag kvar då.
Som det är nu har Patrik skrivit upp sig mellan
den 15 och 23 februari. Alltså 10 dagar i streck.
Jag tror dock att han missat att tänka på att det är lov.
Frågan är om ens Patrik pallar jobba 12 timmar,
10 dagar i streck. 120 h på 10 dagar liksom.
Så förhoppningsvis kan jag ta ett par dagara där.
Lördag, söndag, måndag och lördag, söndag kanske.
Ska höra med honom.

Sen kommer det kusiner under lovet också.
De kommer på tisdag och åker på fredag,
vilket innebär 3 nätter med rollspel. Det är ju inte
mycket, men bättre än inget, och det blir nog bra.
Jag måste sätta mig och planera lite känner jag.

Senare i veckan kommer Stefan Sundström till
Göteborg för att spela med Varning! Livsfarlig ledning
Jag planerade för länge sedan att jag skulle se det här.
Stefan Sundström live är bara något man ska försöka
se. Nu ska de spela i Gbg på onsdag, torsdag & fredag,
och med största sannorlikhet kommer jag inte åka ner,
just eftersom jobb kommer i vägen.
Det kostar dessutom en del, och ju mer jag är hemma,
desto mindre pengar går det.
Det känns trist, men samtidgt lite lagom vuxet och
ansvarstagande sådär. Det gäller faktiskt att prioritera här!
Men visst, det känns trist att vara vuxen och ansvarstagande.

Jag drömmer om att resa bort.
Ut i världen (eller i alla fall Europa).
Jag vill åka till Paris, Hamburg, Köpenhamn,
Bratislava och tillbaka till Dresden, Prag och
Brasov. Jag vill vandra runt i gamla städer och titta
på folk, hus och floder. Vill sitta på soliga uteserveringar
och ta en kall öl, gå på sunkiga, punkiga ölhak och sitta
på slitna caféer. Det finns så jävla mycket där ute,
som rent ut sagt bara går och väntar på mig.
Tyvärr blir det nog inget med detta på länge än,
om jag nu inte lånar pengar (vilket jag inte vill).
Kanske finns det möjlighet att dra någonstans i slutet av
sommaren? Jag behöver kommer bort från det här
landet ett tag, känner jag.

Jag har fått igång festivalens gamla struliga dator.
Har haft den på lagning hos min granne Göran några
dagar, och nu verkar den funka bra.
Har dessutom en ny (begagnad, men ny för mig) plattskärm,
ny mus och nytt tangentbord. Så just nu sitter jag hemma
och kör med dubbla datorer (bokstavligt talat), och det
är trångt men ganska fint. Ska fixa upp en bild,
för det är något av en syn även för folk som är totalt ointresserade.
Nu kommer arbetet med flytta över hårddiskar, dokument
och filer från en dator till en annan. Det ska nog gå bra,
men det kommer ta lite tid.
Jag är fortfarande inte säker på hur jag ska göra när jag flyttar
ner sen. Det kommer helt enkelt inte få plats på det bord jag har.
Min senaste tanke är att faktiskt köpa två nya hyllor istället för
en, som jag först tänkt. Då skulle jag kunna ha min stora
skärm stående i hyllan. Där skulle jag även kunna ställa
en del av böckerna och skivor, spel och filmer.

På tal om filmer satt jag här på jobbet igår och surfade
runt på typ Ginza. Hittade två filmer jag var nära att köpa.
Med frakt runt 200:-
Sen kom jag av någon anledning in på en köpa-kläder-site.
Hittade en sida med en jävla massa schysst kläder!
Sen trampade jag in på Svenska akademiens webbshop
(de har också en hel del schysst kläder).
Plötsligt hade jag hittat kläder och filmer för ca 700:-
Jag var SÅ nära att beställa hela skiten, men sen satte
jag stopp för mig själv. Det var verkligen ett prov
på självdisciplin. Jag stängde ner alla tre sidor
på en gång efter varandra. Filmerna klarar jag mig utan,
och även om jag skulle behöva lite nya kläder klarar
jag mig som det är. Får väl helt enkelt gå omkring i
de slitna plagg jag redan har.
Iofs finns den här klädaffären jag hittade på nätet även
i fysisk form, bl.a. i Gbg. Så jag tänkte att om jag
nu ska köpa från dem, kan jag iaf se till att slippa kostnaderna
för frakten. Men ja. Lite vuxet och ansvarstagande är det allt.
Men det känns som om det kan bli en
tuff vår ekonomiskt sätt.

Kolla här: 1, 2 (klicka på "Se större bild" så syns det bättre)
Men visst är det fina grejer va!?

Det finns en ganska färsk idé om att starta
kollektiv till hösten, och det känns faktiskt skitbra!
Matilda är på, och Emelie och Jens är väldigt intresserade,
så vi får väl se hur det går. Från augusti/september hade vi
väl tänkt oss, så nu ska vi bara försöka hitta en lägenhet och
styra upp det här till ytterligare en nivå på
"seriöshets- skalan". Men jag hoppas det kan gå ihop.
Det hade nog varit grymt, och vi är nog en bra
grupp också, om det nu skulle bli vi fyra.
Men ja, inget är bestämt än.

Slutligen en liten text jag skrev förra veckan.
Lägger den mest här så att mamma kan läsa den
eftersom det verkar vara något krux för henne
att öppna mina länkar från hennes jobb.

Tillbaka till barndomens länder

Du är död
man fann dig när du somnat in
95 blev dina år på jorden

Du är död
man fann dig när du redan gått
Och någonstans i släktens pussel
någonstans vid trädens rötter
föll höstlöv mot din plats i bilden
begravde dig i varma färger

De sa din kropp var bruten
att ditt hjärta slagit klart
De sa din kropp var bruten
men ditt sinne skarpt som glas
med en skärpa likt ett barnaminne
av sommarens första dag

Men ditt blod
är mitt blod
det är samma blod

Du är död
du följde din syster mot havet
tillbaka till barndomens länder
under ett täcke av nyfallen snö
under ett täcke av blodröda löv

Du är död
men ditt blod
det är mitt blod

det är alltid samma blod
för vid trädernas rötter vet jag du vilar
en gång en bit av släktens pussel
alltid en bit av släktens pussel
det är alltid samma blod


Du är död
man fann dig när du somnat in
vi sörjer dig inatt
med ögon blanka som glas
Vi tänker på två systrar
på väg mot oceaner av bardomens länder