HJÄLP!

På fredag (den 13:e) ska jag till Karlstad.
Jag ska stå på en scen inför publik
och läsa dikter. Jag börjar bli Riktigt nervös.
Tack och lov kommer troligen både Miriam och
Oskar åka med som mentalt stöd. Oskar är lugnet själv,
vilket borde ta ner min oro radikalt.

Men jag behöver er hjälp.
Jag har 20 min på scen. Jag har en massa texter att
välja bland. Jag har valt ut några som jag säkert kommer
att läsa. Jag har sedan ett par starka kandidater.
Jag kommer inte att kunna läsa alla, men ett par
stycken av dessa iaf. Nu vill jag att ni plockar fram
era poetiska sinnen och röstar på vilka av nedanstående
dikter ni tycker att jag ska läsa!
Ni väljer fem av de dikter jag skriver upp,
och ger dem poäng från 1-5. Sedan skriver ni en kommentar
till detta inlägg, där ni skriver diktnummret - poäng.
Ex:
dikt 7 - 3 P
dikt 2 - 1 P
dikt 1 - 5 P

Sedan räknar jag ut vilka som ligger högt, vilka som
ligger lågt osv. Sedan gör jag en sista gallring.

Ni har fram till natten mellan torsdag och fredag på er att
rösta. Sedan stänger vi slussarna.
Självklart är det bra om så många som möjligt röstar!
Inte bara folk jag känner. Be folk gå in och läsa, be dem rösta!
Jag behöver er hjälp nu!

(det är också helt okej att rösta anonymt.
Det spelar ingen större roll Vem det är som
röstar, det viktiga är att det görs.
Men jag ber er att bara rösta en gång per man/kvinna)

Okey!

.........................

1. Maskrosor och asfalt

Här blir gräset grönare
för varje dag som går

Och tro mig när jag skriver
att jag sett en maskros
som lämnat mörkret under jorden
och nu tränger genom asfalten

2. Under kyrktornen

Inställd spelning
kompassen i förvirring
Vart jag ska och vart jag varit
jag har tappat riktingen

Kilometer till havet
anges på skyltar
Jag ska inte dit
men jag står på klipporna i tanken

Och på en buss som korsar städer
är kompassen i förvirring

Men jag ska hitta hem igen

3. 10:e september

10:e september
här är ärren
Skär i sommarsolens solnedgång
ut skulpturerna av människor
Och här är spåren
bevisen vi aldrig glömmer
sårbarhet

Ett år är 365 dagar
men hundratusen nätter
Ett år men hundratusen nätter

Jag har smakat nattens nyanser
här är skuggan
jag kan röra den idag
Den bär allt
det jag själv
släppt för vinden

Ett år är 365 dagar
men hundratusen nätter
Ett år men hundratusen nätter

10:e september
allt är spår och ärr och minnen
idag är det historia
för ett år sen var vi andra människor

Ett år är 365 dagar
men hundratusen nätter
Ett år men hundratusen nätter

Jag minns vartenda hjärtslag
det var den tionde september
vi var hjältar och hjältinnor
vi bar mer än bara biroller

Ett år är 365 dagar
men hundratusen nätter
Ett år men hundratusen nätter

Det var dag
det blev kväll
sen blev det natt

Vi bytte skepnad liksom sländorna
för en dag så var vi hjältar
Vi blev de farligaste soldater
vi var det hårdaste på jorden

Vi var änglar vi var älvor
för en dag en kväll en natt
Vi svävade och andades
det var allting vi behövde

Ett år är 365 dagar
men hundratusen nätter
Ett år men hundratusen nätter

Men alla nätter blir till dagar
och man tvingas vakna upp
man tvingas vakna upp
och man lär av sina misstag

Den tionde september
och det har gått ett år av dagar
Men tiotusen nätter
tiotusen nätter
tiotusen nätter

4. Schackbönder

En enkel bonde
som jag skrev
Bröder faller
vid min sida


Vi skyddar drottningen
För det är vad
vi lärt oss



Lämna brädet
mina bröder

Backa bakåt
lämna brädet


Det här

Är inte
våran strid

5. Jag sparar mina texter

Jag sparar mina texter
för att minnas vad jag skrivit
för att aldrig glömma plågan
eller glädjen eller sångerna

Jag sparar mina texter
för att visa er min kaosvärld
en inblick i mitt liv
bland de människor som rör sig här

Jag skriver ner de alster
som jag skapat på de resor
mellan städer på broar över floder
där om natten i gatlyktornas sken

Jag sparar mina texter
de jag skrev om er i natten
om kärlek hat och mina tankar
här finns mycket känslor skrivna

Jag har satt dem ner på papper
de tankar jag släppt fria
Här är jag kom läs mig
jag är poeten i förvirring

6. Jag dränkte aldrig något

Dagarna med tågen
Minns rälsen och minns städer
Minns flykten från problemen
Att fly i tanken räcker inte alltid

Minns sommarvindar
I städer dit jag flytt
Minns värmen ifrån människor
de jag kallar mina vänner

Minns ljuset i från solen
den sken på våra huvuden
Det var dagar som blev nätter
men det plågade oss inte

Minns vandringar en sommardag
en eftermiddag i en stad
jag tog mig dit med tågen
flydde för att dränka allt

Att vandra mellan husen
med hopp om morgondagen
men inget blev som det var tänkt
och tankarna finns kvar

Jag ser den lämna oss
Sommaren och värmen
jag faller mot en botten
jag klarar inte av det här

Men fast den lämnat oss
fast tågen flytt och jag står kvar
så ska du veta att jag älskar dig
jag dränkte aldrig nåt

Men la det under ytan

7. Sen Hjärter Dam försvann

Dom säger 52
är lekens givna nummer
Okej, 55 med jokrar
men skillnaden är liten

(Ja, det är vad man iaf kan tro)

Min vän, min vackra
Hjärter Dam
Det finns en tid bland löven
och en tid då vingar klipps

Hjärter Dam
vi dela nätter
Och värmde upp varandra
under vinterns kalla tid

Och Hjärter Dam visst
bråka vi om mycket
Flera meningslösa krig
Men visst hörde det väl till?

Men sen jag sparka ut
min Hjärter Dam så blodröd
har min lek bestått av jokrar
som alla burit knivar

Jokrar som har skänkt mig
både glädje, hopp och lycka
Men sedan lämnat mig på stranden
till kalla tysta hav

Med sår som blöder
Efter jokrars skarpa knivblad

Hjärter Dam du var en gång
en joker även du
men till skillnad från dom andra
som följde i ditt spårSå stanna du i leken
fast jag blottat mina ess

Kanske blir det denna dikten
som tillslut ska hylla dig
En gång min kortleks vackra drottning
Den bär ditt namn från nu och framåt

8. ...Kan inte bränna våran hud

Jag skrev ditt namn en sommarkväll
på ett av alla blad
Jag skrev ditt namn en sommarnatt
då alla andra sov

En knackning på mitt inre
en fråga efter sanning
Och löven föll som alltid förr
men av vana bar jag masken

Allt det där jag aldrig sa
dörrarna som låstes
Alla solstrålar om vintern
kan inte bränna våran hud

Vi bär masker framför ansiktet
vi spelar våra roller
och solens alla vinterstrålar
kan inte bränna våran hud

Ögonblickens alla teckninga
minnesbilderna vi bär
Kallt kaffe under vinterkvällar
alla timmarna i väntan


Alla flashbacks som jag får idag
det är solar som går ner
Dagar som blir vinternätter
är sånt jag ser i sömnens djup

Minnets vackra teckningar
allt jag skrivit för att lära
alla ärr jag borde minnas
alla stunderna av kyla


Allt vi gjort som gick så fel
har fått oss att förstå
Men alla stunder som var vackra
kan inte bränna våran hud

9. Om blommor vid min gravsten

Jag sitter här och skriver
på ett litet trött café
sätter bokstäver på bladen
skriver ord som formar meningar
sätter tankar till historien

Jag sitter här och tänker
på ett lätt förvirrat vis
dricker kaffekopp på kaffekopp
svenska folkets stora drog

Jag sitter här och sjunger
på ett litet stelt café
funderar vidare på livet
och de stora frågorna, ni vet
Vad gör jag här och varför Här?
Vad är mitt mål, vart ska jag dö?
Kommer pusslet att bli klart
och vilken bit är min att lägga?
Vart för min stig i vinterns skare?
vem är mitt ljus i nattens mörker?
Kommer jag få barn en dag
eller dör mitt blod med mig?

Vill jag dö i strid när jag ska falla?
Vem blir mitt kryptonit?

Ja jag sitter här och lever
på ett litet svenskt café
skapar sinnesbilder kring ett liv
som en dag kommer slockna
Vad tänkte jag om livet förr
om hur det skulle va idag?

Så jag sitter här och andas
på ett litet tyst café
Jag är människa och dödlig
ja jag vet jag kommer dö
Vem bär Mina gener vidare
var är barnen med min ögonfärg?
Vem bär vidare allt det jag är?
Vem tar min plats här på caféet?
Vem lägger blommor vid min grav?

Var är barnen, mina barn
som ska bära vidare min penna?

10. Monolog

Ni arma och ni dödliga
kom slå er ner och lyssna!
Jag predikar och jag sjunger
jag skriver monologer

Jag är opersonlig och jag spottar högt
åt monstrena i molnen
Jag hatar när er himmel klarnar
jag hatar era falska stjärnfall

det är jag som avgör
om de faller eller ej

Jag gestaltar inte er ikväll

Jag gestaltar och förkroppsligar
bara några ord och bilder
för era ändlösa nätter
era färglösa dagar
och era sönderbrända länder

Och jag kan släcka eran sol
som att blåsa ut en tändsticka!
ni skulle alla bli så mörkrädda
att ni inte våga blunda

Men ni är inte värda mödan
under himlen här ikväll
Jag kan Jag kan
men ni har inte visat er värda
mina konster eller andetag

Men jag kan
Jag kan jag lovar att jag kan
tömma himmelen på stjärnor
och blåsa ut den vackra solen!

Era ord och era lögner
är skuggspel genom livet
Era falska illusioner
alla sagor ni har dödat
Eran hybris här på jorden

Ni begraver alla sanningar
med era tidigare misstag
Ni täcker över slagfält
förnekar att det hänt

Ni har slutat tro på spöken
de som varnat er så länge

Ni fortsätter ert korståg
ni dödar brädets bönder
Jag är en av dem inatt
En schackbonde med penna
och Jag ska släcka era stora eldar
jag ska släcka eran sol

Ni ska alla bli så mörkrädda
att ni inte vågar blunda

11. Avtryck

Inget kvar att ge
vi har fått våra nätter
Det finns inget kvar
att strida om
Vi behöver inte kämpa längre
för att hålla något flytande

I början räknade jag timmarna
jag fått tillsammans med dig

sen tog jag dem för givet

Sömnlöshetens avgrund
När kvällen kommer
mörkret faller
kommer bilderna tillbaka

allt som var vi
allt som vi var
En fjärils lek i vinden
vi var barn i lek med elden

Vi fick så många nätter
ändå inte många nog

Du präntade in dig på min näthinna
du lämnade så många bilder
på mina innan tomma väggar

som dina fingrar längs min hud

ditt leende
din doft
din värld
har inte gett sig av

Du lämande så många avtryck

Du var en doft av något vackert
du var en skymt av nåt unikt

du lämnade så mycket kvar i mig
när du reste dig och gick

Du brände in dig själv i mig
Du brände in dig själv i mig

12. Och tankar blir flaskpost

Jag slänger en flaskpost
i det iskalla havet
mot söder mot söder
mot solvärmda länder

En flaskpost på väg
med askan från bränder
Ska visa dig slagfält
och raserade murar
Brevet är skrivet
i mörka nyanser
Allt står beskrivet
men inget förklarat

Hur mycket vill du veta
om allt som gått sönder
vill du verkligen höra
om schackbrädets bönder
Om poeter och dårar
som bränt sina händer?

En fjäril i vinden
den lämnar en tanke
Ett tåg ut med rälsen
som för någon bort

Jag skickar en tanke
om värmande händer
en lägesrapport
från milsvida stränder

Mitt sandslott har rämnat
det fäldes av vinden
nu ligger jag vaken
och minns dina händer

Och jag saknar den sommar
som dog i september

Men cikadorna bidar
sin tid under jorden
Jag vet att du lever
och minns våra nätter
men tåget och rälsenen
fågel mot solen

En flykt ut med kusten
i jakt på förändring

Det sjunger en fjäril
långt ner under marken
den sjunger om städning
i härjade själar

Så jag skriver om slagfält
om vad som gått sönder


och jag slänger en flaskpost
i det iskalla havet

.........................

Börja rösta!