Svackorna tätnar

Svackorna i mitt liv kommer tätare och tätare.
Det är jävligt tråkigt, och jag är väldigt less på
det. Tidigare fick jag neråtsvackor kanske 2 ggr
om året. Nu har jag haft flera (dock inte lika "allvarliga"
och djupa) under bara några månader.

Jag tappar verkligen lusten. Tappar greppet, tappar
uppfattningen och kontrollen. Jag tappar alla planer,
tappar drömmar och projekt (jodå, de kommer tillbaka).

Jag vet inte alls vad jag vill göra eller vart jag ska ta vägen.
Så känns det. Senast det hände var så sent som för 2 veckor
sedan. Nu ikväll dök det upp igen. Tappar liksom all
lust att "ta tag i mitt liv" (flytta till Gbg , skaffa jobba, hänga
med vänner, resa, göra saker).

Så nu sitter jag här och bara väntar på att skiten ska gå
över igen. Jag vill ju se förändringar i mitt liv. Jag vill ju göra
nya saker. "Jag vill leva, jag vill brinna"

Planer för helgen? På sådär 3 timmar har jag hunnit gå
igenom typ 10 olika förslag för mig själv.
Har till och med kollat på vad tågbiljetter till Stockholm
skulle kosta (för mycket).

Ähh... fan vet alltså.

"Starkare idag
men mera ensam under solen
Äldre idag
men har aldrig varit så vilsen
Gestalter rör sig i scenljuset
urskiljer bara skuggor nu

kallar hem mina hjältar"

Det där stycket (ur dikten "Barkbåt & blodapelsin")
får vara det som förklarar mig ikväll.
Hoppas era liv flyter bättre än mitt. Godnatt.