Mäklarjävlar.

Igår morse var en mäklare och en fotograf här.
De skulle ta bilder på vår lägenhet som ska läggas
ut för försäljning. Det kan jag acceptera.

Men jag gillar inte deras sätt att tränga sig på.
Deras sätt att vandra rakt in i mitt privatliv.
Jag gillar inte att jag ska behöva gömma undan alla
de saker som jag har på mitt rum som är en del av mig.
De kliver rakt in i Mitt hem. Rakt in i Mitt privatliv.
Rakt in i en av mina inersta kretasar. Här vill de att jag ska
eliminera alla de föremål som visar att Jag bor här.
I mitt hem ska jag gömma undan allt som är jag under sängen.
Jag gillar det inte, men det är inte mycket att göra åt tyvärr.
Bättre blir det inte heller när det sedan ska komma hit folk
och titta på lägenheten. När de ska vandra in och se vilka
böcker jag har i min bokhylla, vilka skivor jag har i min skivsamling.
Vilka afficher jag har på min vägg. Vilken mått jag har på
min säng. Jag vill hitta en ny bostad.

Och i morse ringde vår hyresvärd.
Han berättade att han har en etta i Linnéstan som han
vill hyra ut till någon av oss om vi vill ha den. Hon som bor
där ska nämligen flytta ut den sista dec.
Fan. Tänk alltså. En etta på 37 kvm i Linnéstan. Tredje våningen
i huset och 3 minuters gångväg från Slottskogen. Fantastiskt!
Jag frågade om hyran. Ca 4700 kr. VAFAN! Hur jävla girig kan
man bli!? Vafan! Glöm det. Hur fan ska jag ens kunna tänka på
att ha råd med det! Jag ska anmäla dig din jävel!

En text från Gbg till er där ute:

November november
du råkalla november
Snart slår klockorna december
december december
du dansar vackert i din vita klänning

Jag står skakande på hållplatsen
fryser gör jag när jag stapplar hem från jobbet
Spårvagnen rullar till slut fram
den stannar vid mina fötter
Den liksom lägger sig framför mina
trasiga converse som inte håller någon värme inne
inte heller någon kyla ute
Spårvagnen stannar vid mina fötter
och liksom ber om ursäkt för att
den är försenad igen

"Vafan" tänker jag,
Några minuter hit eller dit
jag lär ju inte frysa mer/mindre
Kör mig bara hem nu
Jag sätter mig och plockar upp
pennan och blocket,
börjar skriva ner det här

Vad jag först tänkt skriva om
vas sökarljusen
Ikväll ser jag dem söka i himlen
Stora strålkastare sveper
och smeker molnen
Det är precis som om de söker
någon som drunknat
De söker som i kolsvart vatten
genom molnen där i skyn

"Men för helvete" tänker jag,
Ni hittar honom ju inte där
(eller?)
Nu är ni ute på riktigt djup himmel

Vi är så långt från toppen vi kan komma

Nu är vi alla på riktigt djupt vatten
Inte så märkligt vi söker hopp i himlen kanske?

/Gloggs

Nu stjäl jag listor från Maries blogg
Med Gloggs svar:

"Utmaning från Emma, jag längtar efter..
1. En ny bostad. Jag tar samma svar här som Marie
gjorde. Jag är trött på att betala en sjuk jävla ockerhyra.
Jag är trött på att bo med en kille som inte kan betala sin
del av hyran. Jag är trött på att inte veta vart jag ska bo
efter den 1 feb 07. Jag vill ha en ny bostad.
2. Ett säkert jobb. Jag har jobb på DOSK AB fram tills
v. 8 ungefär. Jag vill ha ett nytt jobb. Helst får det komma
springandes nu och hoppa upp i famnen på mig.
Jag vill ha ett jobb där jag får vara med och påverka
mitt schema. Jag vill ha ett jobb där jag tjänar såpass
att jag klarar mig (bra). Jag vill ha ett jobb jag trivs med.
Jag vill ha ett jobb som inte bara är för en tid.
Ett jobb som jag slutar när JAG väljer att sluta.
3. Krokstrand. Just nu vill jag mest hem till Krokstrands
djupa skogar. Tack och lov åker jag hem över helgen på
fredag. Denna kommentar lämnade Oskar till ett av mina
senaste Blogg-inlägg:
"Förutom den där kontorsonanin i början,
var det idel sanningar - att få vara en stund i fred,
är något vi landsbygdsbor föddes med."
Det där har han mycket rätt i.
4. Marie skrev som svar här:
"Massa homies i Sverige."
Jag svarar: Mina homies i Amsterdam.
Jag tror inte jag behöver förklara det närmare.
Jag tänker inte på dem varje dag, jag gråter inte av saknad
om nätterna, och jag har inga direkta problem att leva utan
dem. Men jävlar, Matilda och Marie. Ni har lämnat hål hos
många av oss.
5. Våren. Visst. Det kanske är tidigt att börja längta redan nu.
Folk börjar vanligtvis i februari, mars säga att: "Nej, nu längtar jag
efter våren, nu får den gärna komma". För mig sätter de där
tankarna igång någon gång i mitten av september. Visst har
jag lättare för hösten och vintern numera, men ändå finns
nästan alltid en längtan till kommande vår och allt den för
med sig, liggandes under ytan hos mig.

Från Malins blogg:

Snattat/stulit i en butik som liten?
Ja. Godis på Ica. Det är det jag minns iaf.

Snattat/stulit i en butik som tonåring?
Ett par byxor på Myrorna i Göteborg.

Ljugit för dina föräldrar?
Haha! Japp! När jag och mina vänner lekte på isen
på bäcken hemma när vi var små, och isen brast och vi blev
genomvåta sa vi att vi ramlat i ett dike.
När jag lekte med elden och fick ett sår på hornhinnan
ljög jag och sa att det var en smällare.
När jag och några kompisar stal en massa godis från en
granne hittade jag på VERSTA rövarhistorien.
Som några exempel.

Ljugit för en partner?
Det har nog hänt ja. Men jag skulle inte säga att jag
ljugit om något väldigt allvarligt.

Ljugit för en kompis?
Japp. Det är jag säker på att jag gjort, men jag kan inte
sätta ett finger på när, var eller om vad.
Men jag säger som ovan:
"Men jag skulle inte säga att jag
ljugit om något väldigt allvarligt."
(det där sista kan jag dock inte svära på!)

Tagit en oskuld?
Ja.

Ljugit för en partner om antal sexpartners?
Nej. Inte vad jag vet.

Fejkat en orgasm?
Nej.

Låtsats sova för att slippa ha sex?
HAHA! Nej, inte vad jag kan minnas.

Haft sex med nån du inte visste namnet på?
Ja. Eller ja, jag det har funnits flera svarta hål där
efternamnet skulle varit.

Haft sex med någon som var upptagen?
Det är möjligt... men jag visste isåfall inte om det.
Jag tror inte det, men jag är lite osäker där.

Slagit någon (inte när du var barn)?
Hmm... Nej, jag tror inte det. Inte sådär "på riktigt" iaf.

Spottat någon i ansiktet?
Nej. Jag är över lag ganska fredlig av mig.

Hällt en drink över någon?
Haha. Nej, aldrig vågar jag nog svara här.

Skrikit hora till någon?
Nej, inte vad jag minns.

Tagit någon drog?
Ja. Vad kan vi lämna osagt.

Gått mot röd gubbe?
Jag förespråkar det.

Kört bil berusad?
Mycket troligt.

Kört bil alldeles för fort?
Ja.

Jobbat svart?
Ja, på flera olika jobb.

Gjort en polisanmälan?
Nej.

Blivit polisanmäld?
Det tror jag inte.

Ringt 112?
Jag ringde inte upp numret, men det var jag som pratade.
Jag skällde ut kärringen för att hon inte ville skicka en ambulans.

Skadat dig när du varit berusad?
Ja. Men inte avsiktligt. Jag brukar göra så skumma grejer
när jag är berusad. T.ex. rev jag upp ett byxben när jag skulle
upp i en mast en gång på fyllan.

Skadat någon annan när du varit berusad?
Jag säger som Marie tror jag: "Inte fysiskt iaf".
Och om det var fyskiskt, så var det inte så allvarligt.

Dödat ett djur?
Det får vara smådjur då. Jag kan ha kört på nån fågel eller nåt också.

Varit full på jobbet?
Nej. Eller jo. Festivalproducent ÄR ju faktiskt ett av de jobb jag har.
Jag har hört att jag brukar dricka på festival.
Flera gånger bakis än full iaf.

Sjukanmält dig från jobbet för att du har varit bakis?
Jag säger även här som Marie, Jag har för hög arbetsmoral för det.
Jag tycker att det är Sjukt dåligt att göra det. Det bevisar ju
mest att man är för omogen för att kunna sköta ett jobb.

Ljugit när du besvarat dom här frågorna?
Nej, det har jag sannerligen inte.

"Och taget från Lina:"
Tio första:
Första bästa kompis: Jag tror att det var antingen
Victor, Elin eller Andreas. Men jag är inte alls säker.
Första bil: Jag har aldrig ägt någon. Men jag har planer
på att BLI bilägare. När jag blir stor och vuxen.
Första kärlek: Haha! Det var nog Elin det, men då var
vi Riktigt små. Först "riktiga" kärlek vet jag faktiskt inte.
Första husdjur: Det lär ha varit någon av alla de katter
vi haft. Minns inte vilken av dem.
Första semester: Grekland 97 (tror jag det kan ha varit).
3 familjer åker till Grekland och det var faktiskt sjukt bra som
jag minns det.
Första jobb: Klippa vår gräsmatta antar jag. Om man bortser
från det, så var det mitt jobb på fiskebåten Virgo som några
sommrar körde människor mellan Krokstrand och Halden
i Norge.
Första köpta skiva: Inte den blekaste aning. Troligen var det
Riktigt töntmusik.
Första riktiga kyss: Oj. "Riktiga"? Vet ej.
Första piercing: Äger inga sånna.
Första konsert: Jag vet inte. Men det är inte omöjligt att
det var något på Krokstrandsfestivalen första året.

Nio sista:
Sista alkoholdrycken: Starköl på Musikens hus i lördags.
Sista bilfärd: Minns inte riktigt. Det kan vara någon gång
när Åsa kört mig nånstans i Gbg eller så. Eller så var det
när pappa körde mig till tåget i Skee sist gång jag skulle till
Gbg.
Sista filmen du såg: Ojoj. Svårt. Minns inte.
Sista bubbelbadet: MÅNGA år sedan. Om det nu någonsin
intärffat.
Sista spelade cd: Johan Frendberg & Dan Lindén-
Feberland.
(nu lyssnar jag på en annan skiva. Men det är töntmusik,
så jag vågar inte tala om vad det är).
Sista gången du grät: När jag hackade lök i fredags.
När jag senast grät "känslomässigt" minns jag inte.
Sista måltiden: Rostat bröd med smör och ost för ca
2 timmar sen.

Åtta har du nånsin:
Dejtat en av dina bästa kompisar?
Marie: "Hmm, det skulle väl vara Joel då."
Joel: Hmm, det skulle väl vara Marie då.
Blivit arresterad? Nej.
Blivit kär vid första ögonkastet? Nope... eller, ja, kanske.
Varit på tv? Ja, men jag minns inte vad det var,
när och varför.
Fått ditt hjärta krossat? Ja.
Sagt att du älskar någon utan att mena det? Det tror jag inte.
Haft ett one night stand? Ja. Eller ja, fler än en får jag väl säga att
det är.
Busringt till nån? Ajemen!

Sju saker du har på dig:
Sockar, kallsonger, byxor, t-shirt, tröja och långkallsonger.

Fyra personer du kan berätta allt för:
-

Tre val:
Svart eller vit? Svart.
Sommar eller vinter? Sommar.
Choklad eller chips? Choklad.

Två saker att göra innan du dör:
... "om jag ska dö ska jag göra det med stil" ;)

En sak du ångrar:
Det finns mycket. Så mycket.
Så många saker jag borde ha gjort då jag hade chansen.
Kan inte sålla ut en ur mängden att skriva om."

Nej, det börjar verkligen bli dags att dra sig mot
den varma och vackra sängen.
Det är en dag imorgon också, och jag ska upp jobba.

"I ett land så likt ett fallet paradis
har vi jagat spöken med kanoner
Över land och över hav och is
vi är sköra prinsar och baroner

I ett land så likt ett fallet paradis
Vi söker lyckans frusna evolutioner
i sliver stilla bad av glansigt vin
vi är den sjukaste av generationer
så formbara som ljummen stearin
vi söker lyckans frusna evolutioner"

/Feberland



"Jag ser konturen av din kropp
när du har rest dig och gått
Som ett sår i mina lakan
men du finns inte kvar"

/Röda dina läppar

Sov gott där ute


Vill du verkligen höra
om schackbrädets bönder
Om poeter och dårar
som bränt sina händer?

/-Ännu namnlös-

Låt oss jaga Räfvar med kanoner

Söndag natt.
Klockan är över tre.
Tim har åkt hem till mor och far.
Han kommer nog tillbaka imorn någon gång.
Sebbe och jag har precis spelar StarCraft.
Vi fick spö. Jag skyller på den dåliga formen.
Det är snart sängdags.
Vi måste upp redan vid halv elva- tiden.
Det kommer hit nån jävla mäklare som ska ta massa bilder
i lägenheten. Massa bilder på vårt hem, våra saker och
vårt liv. Jag gillar det inte, men inte mycket vi kan göra.
Så ikväll har vi städat som fan i lägenheten så att det ska
se bra ut på de där jävla bilderna.
När det sedan kommer eventuella köpare och vill titta på
lägenheten ska jag minsann berätta för dem och visa dem
alla lägenhetens fel och defekter. Fuck you.

Igår hade Loke singelrelease.
Det blev förfest hos Rille. Det blev bara jag, han och Oskar.
Men det var trevligt. Vi lyssnade på visor och drack öl.
Jag drack folköl i brist på annat. Ölen var inte så god,
och jag hade nog ingen dirket lust att dricka. Det smakade mest
ingenting. Det hände heller ingenting. Ska man behöva hälla i
sig litevis för att man ska bli berusad? Vafan.

På Musikens hus träffade vi dock Åsa (blue) och snart kom
även Astrid. Loke körde med riktigt band igen, vilket
var schysst (även om jag inte är helt säker på att jag gillade
deras sound helt). Sist jag såg Loke med riktigt band borde
ha varit Wisgotha 2003 eller nåt. De spelade heller inte så
länge, vilket var synd. Men jag köpte singeln, och jag tror
(såhär efter några lyssningar) att jag gillar den.

Sen spelade Räfven. Jag måste säga att det var en besvikelse.
Var är energin!? Varannan låt de körde var jättelugn och
långsam. Det kändes nästan som om de gjorde det mest för att
de skulle orka. Kanske har de blivit för stora? För säkra?
De har för lite eld i arslet nuemera... Låt oss jaga Räfvar med
kanoner! Sen tycker väl jag generellt att Räfen gör sig bättre
"på dansgolvet med publiken än på en scen framför publiken"
(bildligt talat). Jag stod där igår och tänkte tillbaka på Räfvens
spelningar på Underjorden i våras. Det var sjövilt. Visserligen
var det ofta mycket alkohol med i bilden som gjorde att det
gungade desto mer, men när hela publiken står Tillsammans med
bandet på scen och alla är lika svettiga och glada, då är det som bäst!
Jävlar. Men igår. Det kändes som om bandet drog av sig sina kläder
mer för att showa än för att det var riktigt varmt. Jag menar,
i sommras på Krokstrandsfestivalen, då spelade de verkligen så
att det var tvungna att ta av sig för att det blev så djävulskt varmt.
Nej. Det var mycket kvantitet igår. Vi gick till och med innan det var
slut. Räfven! Var är energin!? (eller så börjar jag bli gammal och
svårflörtad).

Det har för övrigt flyttat in hela TRE låtar töntmusik på min
Mp3-spelare. Jag är nöjd. Haha!

Så vi drog oss hemåt när vi tröttnade på Räfven.
Jag har börjat med det här att gå hem från olika saker och
tillställningar, så jag tyckte det kunde vara schysst att göra det igår
också. Så jag och Astrid gick hem. Jag fick först med henne hem,
och sen gick jag hem från henne. Ojoj, det var sjukt mycket längre
än jag trott. Eller, det var nog inte så långt, mest det att jag var
trött och hade ont i mina ben. Men ja, det är hur som helst fint
det här med att gå. Nya grejen.

Och idag har jag vart ute och gått i flera timmar.
Jag tänkte först bara gå en sväng till Slottskogen och hälsa på
pingvinerna, men det blev en lite längre sväng än så.
Först hälsade jag faktiskt på pingvinerna.
De höll på att bygga om upptäckte jag när jag kom dit.
Det ser ut som om de ska bygga ut pingvindammen massor
(och det gillar vi ju!)
Så idag (och troligen ett bra tag till) bodde pingvinerna inne
i ett hus. Jag fick stå utanför och titta in på dem genom de stora
fönstren helt enkelt. När jag var klar där tänkte jag att jag ju lika
gärna kunde gå upp och hälsa på älgarna, getterna, fåglarna och alla
andra djur som bor uppe på själva berget mitt i Slottskogen.
Så jag gick upp för en massa trappor och började kliva runt och titta
på alla djur. Precis då började solen gå ner, och eftersom jag var
på ett berg fick jag bevittna en finfin solnedgång.
Och sen när jag vandrade omkrning planlöst där uppe i godan ro
så fick jag plötsligt syn på Emanuel och Almina som stod vid ett
staket bara några meter ifrån mig och tittar på getter.
De blev nog lika förvånade som jag att få se den andra.
Jag träffar ju ingen av dem särkillt ofta numera (vilket är väldigt
synd). För några dagar sedan fick jag dock veta att Almina går
i min systers klass. Kul! Så, ja. Vi gick omkring en stund där uppe
tillsammans. Men sen skulle vi åt olika håll och så skiljdes vi åt.
Vi ska se till att styra upp en spelkväll någon gång på jullovet är
det bestämt. Det kommer bli fint det. Jag kom på den fantastiska
idén att försöka lägga den någon gång under den tid Matilda är
hemma från Amsterdam. Så, Matilda: Jag vill ha datum då du kan
vara med. (Självklart frågar jag inte om du Vill. Jag räknar bara
fräckt med det).

Jag tog mej till slut ut från Slottskogen (på en ganska märklig väg)
och kom ner i Linnéstan. Gick till Miriam som jobbade på
Café Mums idag. Drack te och kaffe och åt paj.
Det blev en dyr men ändå trevlig grej. Miriam hade tyvärr
rätt mycket att göra, så henne fick jag inte prata mycket med.
Men det gör inget. Jag har verkligen hittat mitt favoritställe på
det där caféet. Vid ett bort precis vid fönstret. Man kan se alla
som kommer ut eller in, och se allt som händer på gatan utanför.
Jag gillar caféet, men just den platsen är verkligen kanonfin!

Och ikväll har vi då som sagt städat.
Sen har jag jobbat. Slängt iväg en massa mail till artister.
Har kommit med massa gage-förslag till dem. Det känns som
om få av dem jag mailat förslag till kommer att vara nöjda.
Det blir ju lätt så när det inte Finns några pengar att betala dem
med. Så ja, jag har jobbat ikapp rätt mycket. Ligger över lag
efter som sjutton med det där festivaljobbet. Men ja, det löser sig.

Jag har planer på att åka till Stockholm. Faktiskt ganska seriösa
planer. Nu hoppas vi bara på den lön jag kommer få idag
(klockan är över tolv och därmed måndag).

Imorgon (idag) jobbar jag igen. Den här veckan blir dock lugnare.
FÖR lugn ser den ut att bli faktiskt. Jag vill inte ha 4-timmars pass.
Jag behöver mer timmar. Behöver pengarna. Men ja, å andra sidan
är det skönt att inte jobba så mycket. Så, gott folk. Vill man träffas
i veckan så är det bara att ringa, för jag ser ut att ha
en hel del tid fri. Vi kan spela RISK eller nåt;)

Imorgon ska jag klippa av mig håret också tror jag.
Det mesta faktiskt. Jag skulle gissa på att det knappt
blir något alls kvar faktiskt. Men ja, vi får se hur det går.

Jag hoppas ni får en bra vecka.
Jag hoppas att hösten är mild mot er.
Jag hoppas att ni håller er friska.
Jag hoppas att...

Jag drar mig tillbaka. Sängen, sömnen och flykten kallar.

Jag viskar till dig Stanna
jag tror att jag blir galen om du går

Vadå dyster!?

"Vadå dyster!? ÄR JAG DYSTER!?"

Vafan! Se hit alla tvivlare!
Vadå deppig? Vadå på hal is?
Vadå tappad kontroll?
Vadå deppig!?

Jag är inte deppig! Sluta tvivla på mig för fan!
Vadå? Jag har för fan inte tappat kontrollen!
Jag har världen (den bit jag äger) i min hand!

Håna mig jag rör mig!
Håna mig bara! Men jag rör mig!


Varför denna plötsliga glädje?
Tja. Jag vet inte. Men den sitter där.
"Jag är berusad, det är ingen hemlighet!"
Inte berusad. Men kanske lugn. Sansad.
Kanske lättad. Kanske hoppfull.

Jag antar att här måste berättas(?)
Min dag började som vanligt med att klockan ringde.
Visst har jag varit ledig idag. Inget intervjuande alls.
Inga jävla siffror och koder. Inga sura (eller glada) tanter
att konfrontera.

Jag åkte istället in till Musik i Väst runt 13-tiden.
Pappa skulle nämligen idag komma ner med festivalens
nya kontordator. Den jag och Monica ska använda på
vårt (VÅRT... alltså även mitt) kontor på Musik i Väst.
Pappa var försenad, så vi satte oss och snackade om programet.
Yeah. Fan, det här blir sjukt. Ni kommer inte tro det när ni
ser det! Haha! Självklart kommer vi inte få ihop alla önskemål
och planer, men en del av det. Och bara EN DEL av våra
planer just nu räcker gott för att det ska bli ett kanonprogram
till Krokstrandsfestivalen 2007. Ni ska få se!

Ja, vi snackade om program och annat en stund.
I väntan på fadern som fastnat i en bilkö gick vi ut och tog en
"fredagsöl" vid Saluhallen. Mmm. En kall och god öl en vanlig
fredagseftermiddag är minsann Inte fel.
Sen kom far då, och vi hjälptes åt att bära in alla datorn,
skärmen, sladdar, tangentbord och så.
Vi drack kaffe och käkade bulle också.
Vi fick ordning på det mesta med den nya datorn, men det är
en del jobb kvar med det. Sen skulle pappa ut till IKEA och plocka
upp Maja som vart där under tiden för att hitta lampor, mattor och
annat skräp till sin lägenhet. Sen skulle han hem igen. Han skulle
tydligen ut och fotografera kakelugnar imorgon.
Monica skulle hämta upp Louise på dagis, och jag skulle
också vidare.

Nu dröjer det förhoppningsvis inte så länge till innan
jag också får tillgång till kontoret, med nycklar, koder till porten osv.
Blir fint det!

Ja, som många av er vet så gjorde jag (och tre till) i våras ett
Projektarbete i skolan som hette... hmm... Ekologisk Mat- Ett Krav,
tror jag att det var. Vi gjorde hur som helst i november förra året
en intervju med en av de som jobbade på butiken FRAM här i Gbg.
Fram är en kanonskön affär som säljer i princip bara ekologisk och
rättvisemärkt mat. Jag tog massor av bilder i affären i samband
intervjun. Detta resluterade i en liten fotoutställning som vi hade
i samband med de andra sakerna i som var med i Projektarbetet.
När Projektarbetet sedan var klart och gjort, bestämde vi oss
för att dela upp några av bilderna från FRAM mellan oss,
medan vi som tack för medverkan skulle lämna de övriga bilderna
till FRAM. Jag har sedan dess (maj typ) haft dessa bilder liggande
(först hemma, och sedan i Gbg). Sen vi flyttade hit har de legat i
min byrålåda. Idag bestämde jag mig för att ta med dem, när jag
drog in till stan. Så när vi var klara på Musik i Väst drog jag till
FRAM. Tur hade jag. Just den kvinna vi pratade med jobbade idag
(hon är dessutom med på en av bilderna). Hon blev verkligen
jätteglad! Det kändes som jag gjorde en riktigt god gärning just då.
(Så, Emelie, Amanda och Astrid: Nu är de levererade).
Hon sa att de troligen skulle hänga upp bilderna i affären.
Yeah!

Jag gick därifrån. Klockan började bli mycket och jag hade bestämt
mig för att dra och köpa lite skivor innan de skulle börja stänga.
Jag kom ut från FRAM. Det var redan mörkt. Ljus längs gatorna.
Människor vandrade fram på trottoarerna.
Klockan var ungefär halv sex. Fortfarande mycket "vanligt" folk
ute. Folk på väg hem från jobb och annat. Fredag kväll, men ännu
inte en massa fulla människor ute på gatorna. Ljusen från affärerna
och caféerna. Luften var helt ren. Inget regn. Bara klar och
lagom kylig luft. Jag började gå där. Thåströms Brev från 10:e våningen
dånade i hörlurarna. Och allt var plötsligt så bra. Jag bara gick där
för mig själv och log. Det var en helt fantastisk känsla, och jag vet inte
var den kom ifrån, eller varför just vid det tillfället.
Jag bara gick där och tänkte, Allt kommer ju att lösa sig.
Det är ingen idé att oroa sig. Allt löser sig!
Det var så fint, och jag ville inte att det skulle ta slut. Jag ville
inte sluta gå. Jag ville inte tappa känslan. Jag ville inte gå hem.
Jag ville inte träffa någon jag kände. Jag ville bara gå där i evigheter.
Bara låta fötterna gå. En del av känslan hänger ännu i, även om den
dämpats väldigt. Jag gick till Bengans. De hade varken
Sanna Carlstedt eller Sture Alléns Dansorkester, vilka var de skivor
jag tänkt mig hitta. Men i mitt lyckorus köpte jag ändå tre andra skivor.
Det var hög tid att skaffa sig Nationalteaterns Kåldolmar och kalsipper
på skiva (har ju levt med LP:n innan). Lars Winnerbäcks
Dans med svåra steg och Med solen i ögonen, har jag bara haft
brända innan. Original- skivor i tha shit!
Frågade efter Stures och Sannas skivor även på Skivhugget.
Inte där heller. Kollade på Andra långgatans skivhandel (eller affär).
Där hade de Sannas skiva! 80 pix och den var min.

Nöjd åkte jag hem och gick och handlade på Ica.
Jag har köpt 1½ kg havregryn, mjölk och lingonsylt. Nu jävlar.

Ikväll spelar Lars Demian på Pustervik. Jag skulle gå.
Jag har inte köpt någon biljett. Jag var verkligen jättepepp när
jag fick höra om spelningen. Men ja, jag vet inte. Den här veckan
har jag inte riktigt haft någon lust. Det kostar dessutom nästan 200.
Det ser ut som om det blir en renodlad hemmakväll ikväll.
Ska laga mat, städa, festivaljobba och spela dataspel.
Imorgon blir det dock Loke och Räfven på Musikens hus.
Det kommer jävlaremej bli bra!
Det går tydligen rykten om att somliga bangar såhär en dag innan.
Vafan. Jag bryr mig måttligt. Det är ditt val, och jag tänker inte
tjata på dig.


Vänner och fiender. Vilken dag!
Jag är pepp! Hösten har inte känts så lätt och ljus på många
år.

"Look out world, here I come!"

Blogga bör man annars dör man

Det känns som om jag borde blogga mest för
att jag är så van vid det just nu.
Idag har jag jobbat igen. Det var väl helt okej
(jag halkade inte eller nåt på vägen till bussen).
Jag funderade ut massa smarta saker att blogga om
som rör mitt jobb medan jag satt på bussarna och
intervjusade folk. Självklart har jag glömt nästan allt smart
jag kom på nu. Synd.

Tim och Sebbe är hos Miriam ikväll. De skulle spela spel eller
nåt. Oskar är där också kom jag precis på. Jag kände att det
skulle bli lite mycket att dra till Miriam efter jobbet.
Jag har sovit alldeles för lite de sista dagarna, och det kändes
som om även den här kvällen skulle blir sjukt lång om jag drog
dit. Så jag är hemma. Toffe ramlade regnblöt in för en stund sen.
Han har jobbat första dagen på Trägårn ikväll, och det verkade
som om han gillade det. Han sa att det fanns massa snygga
tjejer som jobbade där. Toffe har plötsligt börjat prata om
tjejer och det är ganska kul. Haha! Ja, fan... jag (vi) som inte
trodde han kunde (typ). Hoppas hans arbetskamrater lyckas
mjuka upp honom lite.

Jag har väldigt många trevliga tjejer på mitt jobb. Killarna är
också trevliga, men det är nog en större del av tjejerna som
är trevligare än killarna (som jag jobbat med hittills då).
Många av dem är dessutom snygga. En klar fördel med
det här jobbet jämfört med att stå i ett maskinrum och bara
se snygga tjejer på film;)

Ja, iaf. En av de här tankarna som slagit mej under min tid
som intervjuare minns jag faktiskt. Jag har tänkt på det flera
gånger, och framför allt när jag börjat riktigt tidigt på morgonen.
Och det är väl inget nytt jag egentligen kommit på, men det
har blivit så tydligt. Jo, det här med hur vi människor
får vårt samhälle att gå runt. Folket är verkligen landets
ständigt pulserande blod. När man jobbar sådär tidigt på
morgonen ser man verkligen. Det börjar med några få som man
intervjuar. De är på väg Hem från Jobbet. De har jobbat natt.
Det är som människokroppen. På natten faller stora delar
av samhället i sömn. Många funktioner och organ vilar
eller stängs av. Några få delar (några personer) är vakna
och sköter om det som behövs. På morgonen har de jobbat
klart för denna natt. Och så börjar människor vakna upp,
precis som samhället och i takt med gryningsljuset.
Först kommer några. De åker till sina jobb. De börjar tidigt.
De åker till sina fabriksjobb och annat. Sen blir det bara mer.
Efter en stund når man ett klimax. Bussen blir fullproppad
av människor som transporteras till sina arbeten och
samhällsorgan. De åker för att dra sitt strå till stacken.
Och sen är de på plats. Sen rullar det på, fram tills att alla
åker hem igen. Allt fungerar och allt klaffar, och vårt
samhälle andas och lever. Det slår en så tydligt.
Det är vi! Det är de! Det är vi som smörjer kugghjulen.
Det är vi som pumpar hjärtat. Det är vi som får allt
att fortsätta fungera. Det är vi som i grunden har makten
över vårt samhälle. Vad skulle hända om alla dessa
människor en dag skulle stejka? En dag bestämmer sig alla
för att bara stanna i sängen och läsa serier.
Systemet skulle kollapsa. Det är vi som är blodet.
Ingen kropp kan leva och utvecklas utan blod.
Det är vi som sitter på makten. Ändå låter vi andra styra.
Ändå låter vi andra bestämma och besluta om saker vi är
emot. När ska vi ändra på det här?

Och som jag skrev. Det här är ju inget som slagit mig nu
(under de senaste två månaderna). Det är väl mest det
att det har blivit så oerhört tydligt och klart.

Jag har fått mail!
Mailet kommer från
"Anna Ostrowski
Mångkulturkonsulent
Konst och kulturtveckling, Västa Götalandsregionen"

Jag känner Anna. Hon bodde i Strömstad förut.
Hon jobbade på Strömstad Gymnasium (tyvärr innan jag
började där, så jag fick henne aldrig).
Hon var i några år Producent för Krokstrandsfestivalen.
Nu bor hon i Göteborg och var t.ex. en av dem som
var med och startade upp Världskulturmuseet här.

Som sagt så har jag fått mail av henne idag.
Citat:
"Hej Joel,
Hörde av din mor och far att du flyttat till Göteborg.
Kul för dig, tänker jag. Jag jobbar som mångkulturkonsulent och
är med och arrangerar en konferens för ung kultur
som du är en självskriven deltagare i.
Det blir ett tillfälle att träffa kulturmakten, att pitcha sina ideer,
att få veta var pengarna finns, att träffa andra unga arrangörer i
regionen + fest, bra artister och öppning av Sockerbruket i Lidköping.
Kostar inget. Gratis program o gratis övernattning på hotell.
KOM! Bjud in andra som är som du!
Vänligen
Anna Ostrowski"

Haha! Yeah! Klart jag kommer! Fan va fint, jag är typ rörd.
Så. Gratis hotell och grejer. Gratis är fint.
Frågan är väl mest. "Bjud in andra som är som du!"
Vem?
Vem ska jag ta med? Om jag ska ta med någon.

Risk, lera och Tofflan

Vi har fått en inneboende. Toffe (Christoffer) från
min och Sebbes gamla klass ska under ett par veckor
(tror jag det är) jobba lite extra på Trägårn här i Gbg.
Christoffer (Toffe) delade även lägenhet med Tim i
Strömstad under gymnasietiden. Han ska nu bo här
ett par dagar i veckan ett tag fram över.
Det blir ännu trängre, och Toffe är dessutom något
av en filosof (eller, försöker vara/bli).
Han är dessutom grek, så ja, ni fattar.
Men. Han betalar hyra. Sånt gillar vi.
Tja, det blir ännu tightare med folk här hemma.
Men vafan, det ska väl gå.
Det får mig att tänka lite på den här barnboken,
vid namn "Vanten" tror jag. Haha!

Igår kväll spelade vi RISK här.
Tim missade en lite detalj i reglerna i början för att han
fjantade runt så mycket istället för att lyssna, så när
han upptäckte att VÅRA regler inte gällde HONOM,
så hoppade han av. Miriam tog lite lätt över hans
uppdrag och soldater. Hon var en skitdålig RISK-spelare.
Hon ville bara att alla soldater skulle kramas hela tiden.
Vafan liksom! Sen var Sebbe, Toffe och Oskar med.
Jag hade ett sjukt jobbigt uppdrag (ockupera 24 områden),
så innan jag lyckats vann Oskar (precis som han brukar.
Han är grym på RISK). Men det var trevligt, och det är synd
man spelar det så sällan. Men Oskar lämnade sitt spel här,
så nu ska vi spela lite oftare (tycker ju jag då).
Om ni inte (mot förmodan och förhoppning) vet vad RISK
är för ballt spel, så kan man alltid rulla in på google och
söka på exempelvis Brädspel- RISK så ska man nog
se att man blir både lyckligare, spelsugnare och
klokare.
Tyvärr blev det sjukt sent (som man kunnat ana), så
jag hade ytterliggare en rätt seg och trött dag på jobbet.

Min arbetsdag idag började på sämsta möjliga vis kan man
väl säga. Vi fick lite bråttom till hållplatsen när jag skulle
in till stan (Sebbe och Toffe åkte med in till stan) för att
möta arbetsledarna. Vi skulle med 16-bussen, och när vi
närmade oss hållplatsen stod den redan där. Vi sprang.
Jag tänkte vara smart och springa över gräset i två meter
(det ÄR en genväg). Marken där gräset växer lutar en del
(inte jättemycket, men ni får liksom förstå vad jag menar
med "en del"). Eftersom vi är inne i november månad har
det regnat i princip varje dag i två veckor i det soliga Göteborg.
Det var därmed lite halt. Självklart halkade jag på gräset.
Byxorna blev bruna(re) och ärmarna på jackan blev kladdiga.
Även mina fina vantar blev bruna (istället för gröna).
Som grädde på moset såg jag på vägen mot marken även
att det låg en hundbajs mitt framför mig. Jag klarade mig
dock väldigt bra undan den. Lite på jackan och vantarna,
men annars var det lugnt. (Vi hann med bussen).
Ja, fan, jag fördömde min jävla arbetsmoral där på
bussen. Vem skulle gå till jobbet sådär? Jag ville verkligen gå
hem och ringa och säga att jag var sjuk och bara stoppa kläderna
i tvättmaskin och mig själv först i duchen och sen tillbaka i
sängen. Men vantarna och jackan gav jag till Sebbe,
och sen jobbade jag tappert hela dagen med en stor brun fläck
på byxorna (som tack och lov torkade och blev blekare).

På sista turen idag på jobbet kom det på en tjej som var sjukt
snygg faktiskt, och då blev genast mitt beslut att stanna kvar
och jobba istället för att åka hem som en annan tönt, mera
klokt. Hon var verkligen jättesnygg. Hon verkade dessutom
trevlig som sjutton (ja, självklart intervjuade jag henne!).
Hon var 25 år har jag för mig. Oj, jag övervägde där ett tag
att stoppa in en fråga i intervjun ("Jaha, och får jag fråga
vad du har för nummer?"). Jag var, som ni förstår, för feg.
Det bästa är att jag har för mig att hon svarade att hon var på
väg hem under denna tur. Ändhållplatsen var Fyrktorget,
vilket är jävligt nära här. Typ allt som går därifrån passerar
Marklandsgatan. Nu gäller det att hålla gluggarna öppna i
fortsättningen. Fast nu kom jag på att jag måste kolla upp detta!

Ja, sen jag skrev sist (alltså "detta!" har jag kollat igenom
mina intervjublanketter och försökt hitta henne bland alla
siffror. Det finns ju en del att välja på om man säger så!
Kunde jag bara komma på vilken hållplats hon gick på
så hade det förenklat. Jag har för mig att det var
Marklandsgatan, men jag minns fan inte. Det kan ju har
varit Sahlgrenska också.

Jag kan nu bara hitta två realistiska alternativ:
1.
Hon gick på: Sahlgrenska Huvudentré.
Hon gick av: Fyrktorget.
Biljett: Hundrakort.
Skriven i: Göteborg kommun.
På väg från: Jobb.
Till: Hemmet.
Ålder: 28.
Kön: Kvinna.

2.
Hon gick på: Marklandsgatan.
Hon startade resen: Olivedalsgatan.
Hon gick av: Fyrktorget.
Biljett: Hundrakort.
Skriven i: Göteborg kommun.
På väg från: Övrigt.
Till: Hemmet.
Ålder: 20.
Kön: Kvinna.

Ähh! Fan va svårt att veta! Men jag tror faktiskt att det
är nummer 1.

Ikväll har jag även skrivit brev.

Nu ska jag gå och lägga mig och drömma om mystiska kvinnor
med rött hår.

En svår och jobbig grej

Idag har jag verkligen varit nåt djävulskt bakis.
Det har varit något av "En svår och jobbig grej".
Igår blev det som jag nämnt tidigare fest.
Det är verkligen livsfarligt att sitta ner och dricka.
Först var vi hemma hos oss. Runt halv tolv drog vi
ut. Jag, Amanda och Kajsa lyckades ta oss in på
Kellys. Sen drog vi till Stars and Bars där de andra var.
Ja, Astrid hade dragit hem, och Jill, Becky, Kasis och Emma
också. Nu drog Amanda och Kajsa också.
När jag kom in på Stars and Bars mötte jag typ Tim
och Sebbe i dörren. Kvar blev alltså Oskar, Miriam och jag.
Men det var fint. Men jävlar alltså. Blev verkligen... packad.
Den sista ölen drack jag inte ens upp, utan den fick Oskar.
Vi drog hem och jag slocknade som ett litet ljus.
Idag låg jag på Miriams säng med en fruktansvärd
huvudverk mellan klockan två och sex typ.
Ja, det var inte härligt. Jag kommer dock inte säga att
"Jag ska aldrig mer dricka". Visst mådde jag dåligt,
men det var det ju värt. Den dag jag säger "Jag ska aldrig mer
dricka", då kommer jag också mena det.
Jag tycker det är jävligt löjligt att hålla på att lova andra
(och sig själv) en massa sånna saker som man sedan inte
håller (och som man också många gånger vet att man
inte kommer att hålla).
Så ja, vi satt och såg på Top Modell hela eftermiddagen.
Till slut tvingade den svältande magen upp mig.
Den fick mig att gå till Ica, och efter lite käk började jag
genast må bättre.
Nu är jag mest sjukt trött, och eftersom jag ska börja
jobba klockan 04 imorn bitti ska jag snart gå och sova.

Jag har lyssnat en massa på Emanuel de senaste dagarna.
Han har en behaglig röst. Sen kan man ju såklart ifrågasätta
hans musik och texter. Det är många som inte gillar hans musik.
Jag gör det dock, och även om det ofta är totalsnurrigt så man
inte fattar ett skit av vad han menar, så är det ändå
väldigt fint. Synd man träffar den grabben så sällan bara!

Det här höstmörkret gör mig så trött.
Är i princip trött hela tiden. Det är väl bara att bita ihop,
börja klä sig varmare och helt enkelt härda ut?
Jag vill hem.

Outside my window the world has gone to war

kamikaze pilots filling up the sky
Stazione Termini
Stazione Termini

So press Save for you are dying

Bloggar vidare om livet

Det blev ingen spelning ikväll för min del.
Jävligt synd. Jag ville dit.

Började jobba vid halv sex i morse också, och
hade då sovit Alldeles för få timmar.
Det var ett djävulskt pass. Somnade faktiskt på bussen
en stund. Det var... ja, ett helvetes arbetspass...
ett av de versta jag gjort. Till råga på allt hade gårdagens
middag (bestående av endast tre ägg) satt sina spår
och satt hela kroppen i obalans. Hade en apäcklig smak
i munnen (som delvis hänger kvar än), samt satt hela
magen ur balans.

Till slut (efter ca 4 h) tog iaf arbetsdagen (och arbetsveckan)
slut och jag stapplade hem igen. Tryckte i mig ett gäng mackor
och gick till sängs. Vaknade vid fyra tiden på eftermiddagen
och kände mig totalt slut. Äggen satt fortfarande i,
tröttheten låg kvar, och jag kände mig verkligen småsjuk.
Jag la mig framför tv:n och blev kvar där i ruskigt många timmar.
Bestämde mig för att hoppa Trollhättan idag. Synd.
Ville både träffa Rosalie och se alla som skulle uppträda.
Men jag var verkligen inte kapabel till det.

Jag tog mig till pizzerian och fick med mig en pizza hem
till middag (är det Något man bör oroa sig för när det gäller mig,
så är det mina matvanor. Jag kommer bli tjock om jag
fortsätter såhär).

Tim och Miriam har vart här ikväll, och jag har umgåtts med
dem genom att typ dricka te och se på tv.
Först stack Miriam på spelning, och sen stack Tim på spelning.
Sen kom Miriam tillbaka efter sin spelning, och sedan Tim
från sin (som han inte ens kommit in på).
Ja, jag har haft en lagom soft och lugn hemmakväll helt enkelt.
Har känt mig bakis utan att vara det, jävligt sliten
och allmänt rätt nere. 2½ dags svacka nu... hoppas på att det
vänder imorgon.

Imorn blir det nämligen fest. Sebastian och Tim fyllde år idag,
så imorn ska det festas. Det blir förfest här och sen krogen.
Blir nog en fin kväll. Mycket trevligt folk och så. Eller ja,
mycket och mycket. Inte i klass med Inflyttningsfesten direkt,
men en 10 pers eller nåt blir det nog.
Festar ju inte så mycket i nuläget. Det blev några öl förra helgen,
men innan dess var det ju typ Amsterdam jag drack senast.
Och om nu morgondagen mot förmodan blir dålig,
så är iaf lägenheten ren. Nu har jag en anledning till att städa här
imorgon. Det har börjat samlas damm på golvet i mitt rum.
Har bara haft så dåligt med ork och tid till att städa sista tiden.

På tal om mat ja. Jag köpte som sagt pizza idag igen.
Tänkte att "nu får det allt börja bli ordning på det här snart".
Så nästa vecka tänkte jag ta ett storrt steg framåt i min
utveckling (eller hur jag nu ska beskriva det).
Jag ska börja laga mat.
Ja, ni läste rätt. Joel ska börja laga mat!

Jag verkligen hatar att laga mat, men någon gång måste man
ju börja lära sig. Jag har ju alla verktyg. Jag har slevar och
stekpannor. Jag har mått och en spis. En ugn och basvaror.
Jag har till och med en jävla kastrull jag fått av mormor!
Jag måste köpa in lite annat att laga mat av bara. Typ lök,
krossade tomater och sånt. Nej, ärligt talat, nu ska det bli
ordning.

Så, jag fick en idé. Är det någon som känner sig sugen på att
börja laga mat med mig? Antingen här hemma hos mig,
eller hemma hos någon annan... det spelar ju ingen roll.
Och nu är jag nog ganska seriös tror jag, men jag tror det skulle
vara bra med lite sällskap i början. Jag är dessutom så Jävla
dålig på att laga mat att jag kan behöva en hjälpande hand.
Alltså, nu snackar vi verkligen grundläggande saker.
Koka pasta typ. Steget nudlar har jag väl iofs passerat.
Jag kan även steka ägg. Men mer då? Jag kan ju inte ens koka
ris! Och dumförklara mig inte nu!
Jag fick faktiskt VG i Hemkunskap. Jag var bra, ja, jag var en
av de bättre i klassen på att laga den där jävla maten.
När jag var liten var jag alltid med och hjälpte till att laga mat
i köket. Men under min gymnasietid föll det där ut.
Eller, det föll nog inte ut, det bara lade sig jävligt långt in,
borttryckt av en massa kunskap och skräp som Matte B
och annat skit förde med sig. Jag måste få ut mina
laga-mat-kunskaper igen. Så, nästa vecka ska det börja bli
ordning här!!!

Nu har jag pratat en del om att jag är dålig på att laga mat.
Nu ska vi kompensera det. Jag har nämligen kommit fram
till att jag har en relativt hög arbetsmoral. Mycket högre än
många andra på mitt jobb t.ex.
Jag och Åsa diskuterar det för närvarande över msn.
Så här lyder då konversationen om arbetsmoral:

Vi pratar då om att det var synd/tråkigt/dåligt att jag drog hem
så tidigt från Underjorden i onsdags.

*TantBlå* Det ekar mindre när jag fyller mig med Dig! säger:
men då få du itne gå hem så tidigt bara

Gloggs säger:
Har man ett jobb att sköta så har man ju...

*TantBlå* Det ekar mindre när jag fyller mig med Dig! säger:
jo du ha nog lite mer arbetsmoral än vad jag har

Gloggs säger:
Hahaha... ja, jag har faktiskt jävligt hög arbetsmoral

*TantBlå* Det ekar mindre när jag fyller mig med Dig! säger:
kan inte du lära mej att ha det också?

Gloggs säger:
Jag vet inte... jag tror jag fått med det från början.

*TantBlå* Det ekar mindre när jag fyller mig med Dig! säger:
så du menar atrt jag är ett hopplöst fall?

Gloggs säger:
Jag har ju inte sett dig in action, så jag vet inte... men nej,
det går nog att göra något åt, men det blir väl en del jobb antar jag.
Jag har ju aldrig LÄRT mig det,
så jag vet inte om jag kan lära någon annan det.

*TantBlå* Det ekar mindre när jag fyller mig med Dig! säger:
nä du har en poäng där.
jag är väldigt bra på att inte gå till jobbet,
en gång i tiden tro jag att jag hade lite moral, men den ha dött
dock kanske den vaknar till liv när lika lön för lika arbete införs

Därmed avslutar vi, med att sammanfatta mig som
en kille/man/snubbe med hög arbetsmoral och
medvestlösa kockkunskaper.

Kylskåp, morötter, sjukhus och tanter

Sanna Carlstedt ställde in sin spelning igår.
Damn! Jag hade verkligen sett fram emot det här!
Ja, det blev en kort men trevlig kväll på
Underjorden iaf. Rille, Åsa, Linnea och Oskar var där.
Självklart ett rejält gäng till, men ja, ni fattar.
Det var trevligt, men eftersom det var onsdag och
en hård arbetsdag väntade blev det tidig hemgång.
Så jag och Linnea drog hit och såg på OC.
OC är min nya favortiserie och jag funderar seriöst
på att köpa alla säsonger. Självklart kan man ladda ner
hela rubbet, men jag är ju så sjukt dålig på det där.
Orkar fan inte bråka längre, det går ju ändå bara
åt helevete så snart jag ska ladda ner något annat än musik.
Iaf. Pengar måste man ha för att konsumera sig lycklig,
och jag är väl inte rikast i världen precis.
Det finns annat som i läget har förtur.
Men ni SKULLE bli förvånade om ni kom hem till mig och
såg alla utgivna OC-säsonger i min bokhylla!
Ni SKULLE bli förvånade.
Jaja. INGEN är perfekt.

Jag har jobbat idag också. Började vid halv 6 på morgonen.
Egentligen skulle jag ha börjat vid kvart över 4, men jag
förhandlade lite. Ja, det var hur som helst sjukt segt.
Tack och lov var det djävligt lugna linjer vi jobbade på.
Typ inget folk alls i början, så man kunde ju typ sitta och sova.
Det var ändå en dag med mycket slit. Åkte runt kring
Frölunda torg (nr. 2530). Sista rundan åkte vi ut till Fiskebäck.
Där ute hade jag aldrig vart innan. Man kommer hur som helst
ut till havet. Det var hur lugnt som helst på bussen ut dit.
Rena rama periferin. Så vi satt ute vid ändhållplatsen
Fiskebäcks småbåtshamn (nr. 2350) och väntade på tidtabellen.
Vi tänkte väl typ att, Vafan det här är lugnt, det kommer inte va
en själ på vägen in till Frölunda Torg nu. Gött, vi kommer kunna
sitta och sova. Så börjar vi köra tillbaka, och vid Fiskebäcks torg
kliver det på ca 30 pensionärer!
HAHAHA! Vi bara tittade på varandra. VAFAN liksom.
Innan var det liksom jag, tjejen jag jobbade med och han som
körde då (jag skriver han som körde eftersom jag inte kan stava
till det där svåra som börjar på Buss...).
Nu kliver det på 30 pensionärer som är lika högljudda som en
skolklass med mellanstadieelever. Hallå kafferep liksom.
Alltså, ibland (vissa stunder) är mitt jobb sjukt roligt.
Då ska man alltså börja intervjua alla dessa människor.
De inte bara låter som en skolklass, de är ungefär lika vilda
som en också, fast mer verbalt vilda. Herregud, det tar sån tid.
Alltså: "Jaha, och du är skriven här i Göteborgs kommun?"
"JA, HERREGUD JA. SEN TRETIOELVA ÅR!"
(sen pratar de gärna lite om hur det var i Gbg när de flyttade hit).
"Och vad har du för ärende, är du på väh hem nu?"
"JA GUD JA! VI HAR VART PÅ MUSEET, OCH SÅ TOG VI EN
PROMENAD, OCH SÅ TOG VI EN FIKA, OCH ÅT BULLAR
OCH MACKOR (här flikar gärna den som sitter bredvid in
"OCH FRALLOR")... JA, JUST DET, OCH FRALLOR, DE
VAR JU VÄLDIGT GODA. JODÅ, VI HAR HAFT DET SÅ
TREVLIGT SÅ. OCH NU SKA JAG HEM"
"Jaha. Och får jag fråga hur gammal du är?"
(Ja, ni kan ju ana hur hur reaktionerna blir HÄR!)
Det bästa av allt är att alla 30 tanter och gubbar
säger PRECIS samma sak. HAHAHAHA!

Det måste ha varit dagens roligaste.

Jag tänkte dra hem dirket när jobbet var klart.
Bestämde mig dock för att dra till sjukhuset först.
Nu ska jag bli blodgivare. Eller, jag ÄR blodgivare nu
kan man nog säga. Även om jag ju inte fått ge blod än.
Men jag finns liksom i registret. Så den 5/1 ska jag börja
rädda liv. Pengarna tänkte jag nog skänka till
barncancerfonden.
Men ja, de tog en del blod ur mig idag också.
Fräckt hur man ser hur ens eget blod rinner ur ens kropp
genom en slang.

Det var dagens fräckaste.

Vårt kylskåp är verkligen helskönt!
För ett tag sen blev det aldelles för varmt.
En del mat blev typ dålig och fick slängas.
Vi vred lite på "grejen man vrider på".
Temperaturen sjönt dramatiskt.
Det blev för kallt, och jag höjde temperaturen igen.
Självklart blev det för varmt igen.
Innan något hann bli dåligt tog jag saken i egna händer
och tog till åtgärder. Jag frös ner vatten i frysen.
Sen ställde vi isen i kylen, och drog återigen ner
temperaturen. Nu har det stått is i kylen i flera dar.
Den höll först på att smälta (som ju is gör), men sen blev
den bara mer is. Haha! Nu har vi två frysar och ingen kyl!
Eller, en frys och en väldigt kall kyl. Det är typ -5 grader i den!
Så nu bildas det alltså is på allt vi har ståendes i kylen.
Så när jag kom hem från jobbet idag skulle jag som vanligt
ta en morot. Den var genomfrusen och påminde mer
om en isglass än en morot. Alltså, isglass med morotssmak.
Spännande.
Vi följer kylskåpsutvecklingen med spänning.

Det var dagens nyhet.


Jag hoppas för övrigt att jag inte orsakade för mycket skada
i morse. Ni som fick ett sms i morse runt fem tiden menar jag
såklart. Jag tycker i vilket fall inte vidare synd om er.
Jag står helt stenhårt fast vid detta, att ska man ha mobilen
på medan man sover, så får man ta konsekvenserna.

Hur som helst, här är några av de reaktioner som rullat in
under dagen:

1. "Ha mig kan du iaf inte väcka med irriterande meddelanden.
jag har precis tagit smärtstillande, precis som kl 12 inatt."

2. "Gomorron! Klart man är vaken. Kul o jobba eller?
Du missade en kanonkväll på GAT igår. Jobba lugnt.
Kram"
(personen i fråga måste ha missat att jag var där)

3. "Tack för ett uppiggande sms. Här i huvudstaden är det
regn och kallt ser ut att bli en pissig dag. Keep on going strong!"

Upptäckte nu att jag råkade radera en del av de andra svaren
då jag (även i morse) tömde inkorgen i telefonen.

Nå, nu ska vi se. Ni lämnar svar i Gästboken här på min webbsida.
Ni skriver alltså:
1- (namnet på den som skickade det sms:et)
2- (namnet på den som skickade det sms:et)
3- (namnet på den som skickade det sms:et)

Den som får in alla rätt vinner något Riktigt fint!
Kom igen nu! Jag vill se stor uppslutning!

Idag har jag fått två brev. Ett från Amsterdam
och ett från Sverige. Ni ska båda få svar.
Men jag skriver nog inget ikväll. Måste smälta det här.
Nu är jag Alldeles för tankspridd.

Stazione Termini
Stazione Termini
Stazione Termini


Stazione Termini


:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Det finns ju nån gyllen regel som säger
Att när man är trött så borde man sova.
Den där regeln har svårt att tränga in ibland.

Den här kvällen har skiftat likt sanddynerna i
Sahara. Det har verkligen gårr upp och ner hela tiden.
Tyvärr har det väl mest varit vågdalar. Dåligt med vågtoppar
tyvärr. Jag försökta få ytterliggare ordning på min webbsida.
Idag var den inte alls medgörlig. Det slutade med att jag höll
på att förstöra allting. Nu är jag tillbaka på noll kan man säga.
Ska ringa far min imorn. Han vet vad man ska göra.
JÄVLA FRAMES!

Nu har jag gjort en massa festivaljobb. Mailat, mailat och mailat
ännu mer. Torrt och tråkigt, men det ska ju göras liksom...

Jag lagade middag förut också.
Resultatet blev tre kockta men faktiskt ätbara ägg.
Jag är väl ganska nöjd med mitt liv, men jag skulle vilja vara bättre
på att laga mat faktiskt.
Aja. Bara ett av äggen gick sönder i kastrullen, och det är ju en
hoppfull tanke iaf. Nej, inte alls min kväll ikväll.

Imorn ska jag till Miriam och äta lunch, så att jag får lite näring
i mig. Skulle vara fint att komma hem och äta upp sig nu alltså.
Mammas mat. Men ja, jag kommer troligen inte hem på några
helger än. Det är bara att vänja sig vid all skräpmat.

Imorn blir det Dekadans miniPoesifestival i Trollhättan.
Uppslutningen verkar bli enorm. Jag och Rosalie ska dit.
Det blir nog fint trotts att inte ni är med ska ni se!

"Och in i mörkret flydde han
snart syns han inte mer
och dörrarna står öppna
och hans lampor brinner ner"


Ikväll vill jag bara dra

Inte dagen bland dagar.

Det här är knappast någon dag med stort D.
Vafan alltså.

Min webbsida ligger nere.
Den genomgår en ansiktslyftning.
Mycket pilljobb. Roligt också. Men jävlar, det är mycket
jobb bara att lägga några bilder rätt.
Men ja, jag kan avslöja att det i nuläget ser bra ut.
Det ser faktiskt (om jag får vara skrytsam) mycket bra ut.
Sidan kommer ligga nere ett tag till.
Bloggen och Gästboken kan dock fortfarande nås.
Troligen blir den här bloggen snart utbytt mot en annan.
Den här krånglar lite väl mycket för min smak.


Helgen var bra.


Två saknade vänner är tillbaka.
Nu ska jag tvinga dem umgås med mig tills de kommer be mig
sluta vara så sjukt social.

Systrarna Haglund är fina.
Skulle bara vilja träffa er oftare än jag gör nu.

Cafémarathon är inplanerat. Inget datum än.
Men man måste ha planer iaf. Några små riktmärken i den
mörka hösten.


Jag har växt.


Rosa mannen har lagt av sig de rosa kläderna.

Borat har haft biopremiär.
(jag har inte sett den)

Vill du gå på bio med mig någon dag?
Det är ju SJUKT socialt F-A-K-T-I-S-K-T-!

Min syster har opererat sig.

Min andra syster är utslagen ur årets svenska
Poetry slam. Hon tog sig långt, men till slut blev
motståndet för hårt.

Jag har skrivit två dikter som jag faktiskt är nöjd med.
(nej, jag lägger inte ut dem).

Jag lyssnar i princip bara på töntmusik.

Igår jobbade jag ensam i 11 h.
Jag hade 30 min rast mitt på dagen.
Klockan två på natten var jag hemma.
Idag har jag jobbat 9 h.
Iofs med sällskap. Tyvärr bara 25 min rast.
Men jag jobbar faktiskt hellre på en buss uppe
i Ale i elva timmar än 9 timmar i stan på 16-bussen.
Jag hatar den från och med idag.

Jag hatar att slängas som en trasa.

Den här veckan jobbar jag hela
vägen från måndag till fredag.
Det är tisdag, och jag är dötrött redan nu.

Jag ska sova snart.

Imorn ska vi till Underjorden.
Sanna Carlstedt ska spela.
Tyvärr har jag fått höra att hon är
sjuk och hennes spelning riskerar därmed
att bli inställd. Fan. Det här som såg ut att bli
gnistan och krutet mitt i veckan. Det som skulle muntra
upp mig att jobba vidare på torsdag och fredag också.

Jag är opepp ikväll.
Jag är trött på att jobba.
Trött på att vara så sjukt social.
Trött på att inte hinna göra annat än att jobba och sova.
Trött på veckan.
Trött på att aldrig helgen kommer.
Trött på mörkret.
Framför allt trött på pissvädret.

Kom och drick te med mig.
Kom och säg nåt snällt.
Eller vafan!
Ge mig lite flyt.

Hela dagen har jag gått och känt att bästa lösningen just
för närvarande skulle vara att dra täcket över huvudet och sova.
Nu tänker jag göra det.
Jag orkar inte av mer skit den här dagen.

"Den första snön har fallit
och kylan kryper på
Vi bäddar ner oss själva
men vi fryser ju ändå

Och jag lyder aldrig order
för tankar om värmande händer
blåder genom vinden
sånger om de vackraste ögon
sjungs av nattfjärilen i träden"

/Gloggs under jorden

Aktuellt

Vi har fått en tv.
Det är fint, jag har saknat tv faktiskt.
Jag brukar ju inte titta på något så ofta, men det är schysst att
bara kunna slänga sig i soffan och falla in i fullkommligt
meningslösa tv-program. Tims far har vart här med deras
gamla tv, så ja, nu har vi tv. Vårt hem bara växer.
Synd vi måste lämna det.

Ni har säkert också märkt att tv:n medfört att jag är mindre vid
datorn när jag är online på t.ex. helgon eller msn.
Vafan, skaffa en tv ni också, så kan vi sluta vara sociala
över internet också. Vi kan sitta i varsitt hem och glo på tv.
Sen när vi till slut träffas kan vi diskutera alla sjuka tv-program
vi sett senaste tiden. Men jag har faktiskt ändrat lite i mina
msn-inställningar idag. Har satt tillbaka det där halvmysiga
pling-ljudet som dundrar till när någon skriver något till en.
Nu kan jag sitta i soffan och se på tv samtidigt som jag märker om
någon skriver till mig. Detta innebär självklart inte att jag bara
för detta kommer och svara på det ni skrivit.

(nej, jag har inte så mycket vettigt att snacka om).

Saker rullar liksom på i en ganska trist takt.
Jag jobbar, och det är väl typ det enda jag faktiskt gör just nu.
I måndags började jag 04:30 (obehagligt).
I tisdags började jag 14:00 (det funkade).
I onsdags 04:20 (mycket otrevligt).
Idag (torsdag) börjar jag 14:00 (det kommer väl funka),
och jobbar ca 8 h.

På fredag blir det nog en sväng till Trollhättan för att se Mymlan
spela (akustiskt också, jag tror det blir fint!).
På lördag är det Trollhättan igen. Festival Agera, och bl.a.
Cirkus Miramar spelar. Under helgen ska jag också umgås med
Mikaela, och förhoppningsvis även hinna träffa Linnea och Amanda.

Nästa vecka är också full av jobb. Så här verkar det då:
Måndag: 13:25-24:55 (11 h).
Tisdag: 11:15-21:00 (9 h).
Onsdag: 10:45-16:50 (6 h).
Torsdag: 04:00-13:35 (9 h).
Fredag: 05:35-10:15 (4 h).
Puh. Ja, nu när jag kollar närmare på det ser jag att det kommer bli
en ganska tuff arbetsvecka. Versta hittills ser det ut som.
Men ja, det blir ju pengar iaf.

Det är alltså vad som sker just nu.
Jobb. Det regnar i Gbg. Det mörknar tidigt på eftermiddagarna.
Snart kommer väl även kylan. Än är det bara massa regn.
Snart kommer väl snön på riktigt också.

Ähh... vafan. Jag trodde jag skulle komma på något intressant att
skriva om jag bara började skriva. Så var inte fallet.
Jag saknar inspiration. Det kan väl delvis bero på att jag är så
satans trött nu kan man tänka sig. Ja, ni fattar hur som helst.
Lust och inspiration försvinner när man lever så här.
Men ja. Jag kommer igen.


Vafan

Temperaturen bara sjunker

Kvar på jobbet än. The Guardian och När mörkret faller går just nu.
The Guardian borde vara slut om 10-15 min, och När mörkret faller
inom 25 min. Det är hur som helst halvkul såhär på nattkvisten
då man mest vill fara hem. Ändå tar det emot att gå ut och sätta sig
i bilen som man vet är iskall. Rutorna kommer att behöva skrapas.

Dagens grej är mammas mat.

Men hem ska jag. Ska städa sallongerna och putsa silkesbanden och
stänga av fläktarna och se till att allt är där det ska vara först bara.

_____________

Det har gått ungefär en kvart sen sist.
The Guardian är slut, salongen är städad,
Pirates II på rätt plats tills imorn
(Ja, det är sant, vi kör den Fortfarande!),
och silkesbanden i projektorn putsade.
Nu väntar vi på När mörkret faller som går på 2an.
Borde inte vara så långt kvar nu.

Jag kände verkligen för att blogga ikväll,
men som ni ser har jag ännu inte riktigt kommit på vad
jag ska blogga om. Vi bloggar vidare i hopp
om att hitta något meningsfullt att prata om.

Hem ja. Huset är kallt. Visst är det skönt med vårt
hus på sommaren, det håller ute hettan väldigt bra,
så det är ofta svalt och skönt när det är ashett ute.
Det blir värre mot hösten och under vintern dock.
Det håller inte kylan ute lika bra som hettan kan man säga.
Det blir verkligen snorkallt. Men det hör ju till.
Det är det jag alltid varit van vid, så det skulle nog kännas
märkligt om det blev ändrat nu. Det hör liksom till att
man får en köldshock var gång man går ut i hallen.
Att bo i mitt hus under vintern utan något på
fötterna såsom tofflor eller sandaler är rätt uteslutet.

Mitt rum är tomt. Fullt av saker, men ändå tomt.
Mycket sitter kvar på väggarnar, men de snyggaste
affischerna är i Gbg. På skivbordet ligger massa papper,
men stereon har flyttat. I hyllorna ligger prylar och där
står lego kvar från barndommen, men böckerna är borta.
Jag har ingen säng längre, utan sover på en madrass.
Två tecken och en sovsäck är mitt ständiga och enda sällskap nattetid.
1 kudde istället för 3. Ni fattar.

Jag har blivit av med sängen hos mamma också.

Städade hemma tidigare idag.
Min far är ingen mästare på att städa om det inte är
helt totalt nödvändigt. Eller ja, han städar ju, men han går sällan
ner på djupet. Jag damsög, skurade och sånt iaf. Det var välbehövligt.
Och även om det inte är mitt smuts, så kan jag väl gå med på det.
Jag bor hemma i en vecka, och städar, diskar och tvättar som hyra.
Sounds good?

På söndag kväll åker jag nog neråt mot Gbg igen.
På måndag börjar jag tydligen 04:30.
Vi gillar sånt jättemycket!
Det ser ut som om jag ska till Kungsbacka och jobba.
Ja, lalala, "Alla vill vi ha en massa pengar"

På torsdag spelar Cirkus Miramar i Lidköping.
Jag jobbar kväll då, men ska nog försöka byta den. Jag vill dit.
Frågan är om någon annan vill hänga på.
Är det värt att försöka ta ledigt, om ändå ingen vill åka med.
Vore ju kul med sällskap. Det är gratis också.

Så är det någon som vill hänga på så är det bara att säga till.
Självklart accepterar jag inget skräpsällskap,
men ni kan ju alltid höra av er. Då får ni ju samtidigt en
indikation på hur mycket ni är värda, om jag nu säger ja eller nej.

Och DÄR rullade folk ut från sallong två.
Dags att städa och dra hem.

Det blev inte så intressant idag.
Men man kan inte alltid vara på topp.
Vi kan försöka imorn igen.

Om bostad

Flytt innan 1 februari.
Plötsligt mörknade det vid horisonten.
Så kom snön.
Så kom beskedet.
Nej nej och åter nej. Jag är inte intresserad av att köpa en
lägenhet i Gbg för en miljon. Jag har ju sagt det.
Då får jag väl ta smällen att flytta då.
Det kan jag ta. Jag kan nog hitta nåt annat ska ni se.

Fast lite synd är det.


Snön har kommit. Den föll igår kväll medan jag var på jobbet.
Jag kom ut och skulle köra hem.
Det var en iskall vind som mötte mig så snart jag steg ut på gatan.
På bilens rutor befann sig ett ca 1 cm tjockt Islager.
Jag fick skrapa. Jag frös.
Välkommen tillbaka älskade vinter.

Jag vill ha mina långkalsonger! (1 eller 2 L i kalsonger???)
(de är i Gbg).

Jag jobbar på Park i Störmstad.
Jag kör film.
Igår gick allt fel. Maskinerna strejkade.
Jag vill mest glömma det.
Idag gick det bättre.

Nu ska jag nog hem och se på en film.