Om Poesifestivalen och helgen.

Det regnar vidare i det vackra Göteborg.
Den där omtalade stormen såg vi inte mycket av.
Dagen vi kom från Amsterdam regnade och blåste det
visserligen något djävulskt, men dagen efter var det faktiskt
sol och typ vindstilla. Igår pissade det verkligen ner HELA
dagen. Idag är det vindstilla och strålande sol. Jag vill ut.
Brunnen i gatan utanför vårt köksfönster har korkat igen igen.
Det blir som ett lock av löv som hindrar flödet kan man säga.
Det hände för några veckor sedan också, och nu är det samma sak
igen. Det är som en liten sjö. Maj-Britt Bång skulle nog blir mäkta
förvånad om hon fick se mig plaska runt där ute.
Alltså, jag är nästan lite sugen på att gå ut och bada i den.
Folk skulle ju bli skogstokiga!

I helgen har jag hur som helst hjälpt till att genomföra
Göteborgs Poesifestival (25:e upplagan).
Johan Lindblom och några till arrangerade den i år,
och för några månader sedan sa jag att gärna hjälpte till att jobba
om de nu skulle behöva funktionärer. Och det är klart att en festival
behöver funktionärer. Så dagen innan vi drog till Amsterdam var jag
ute och affischerade lite i Gbg City.
I fredags hjälpte jag Johan att hämta
förstärkare och sånt på muiskaffären MUG
(som nog är en av de skummaste affärer jag vart i).
Första dagen på Poesifestivalen hölls på Underjorden
(dvs vårt hänghak no. one nu för tiden).
Jag hjälpte till att förbereda ditten och datten under dagen,
och på kvällen stod jag typ i baren lite.
Det fina med Underjorden är att det inte direkt finns någon polis.
Inga vakter, inga översittare... ingenting.
Detta medför att det är lika okej att stå framför som bakom
baren och dricka öl. Arranggörerna brukar ofta vara
vackert sallongsberusade (och de sköter sig alltid mycket bra,
och Är ansvarsfulla och så). Mycket bra. Står man bakom
baren behöver man dessutom inte betala för ölen.
Men ja, jag var nykter. Jag drack ett par öl under hela kvällen,
men det var långt ifrån att jag skulle kalla mig berusad.
Ja, iaf så var Rille och Oskar där. Det var Linnea (Plupp) också.
Senare på kvällen kom även Blå. Och så alla andra då. Allt annat
Underjorden-pack som alltid är där.
Spelade gjorde iaf ett gäng artister.
Eftersom jag jobbade så missade jag en del, men Kajsa Grytt var
rätt ball faktiskt, och Martin Nurmi helt fantastisk!
Han är helt galen verkligen! Åhh... jag älskar det!
Dan Fägerquist avslutade och han gjorde också en
Riktigt bra spelning!

Det dök upp folk som kände igen mig också.
Artister och gamla Krokstrandsfestivalbesökare.
Och det var flera som ville spela nästa år.
Haha, jag börjar bli en sån där... igenkänd typ.

Iaf. Igår fortsatte festivalen på Pustervik.
Jag hjälpte till med en massa saker. T.ex. åka till MUG och byta
en trasig förstärkare, bära en massa saker
(sträkte min högra axel något djävulskt!), och annat.
Ja, kort sagt så hjälpte jag till där det behövdes.
eMiL Jensen spelade på eftermiddagen.
Eftersom jag råkade på jobb precis då missade jag första
halvan av hans föreställning. Självklart var det precis som
sist gång jag såg honom, jag missade början av spelningen,
och det var såklart då han spelade alla de nya låtarna.
Synd, men ja, det blir fler tillfällen. Det jag såg var iaf väldigt
"Jag har splittrats" också! Trevligt. Fin kille eMiL.
Gillar honom skarpt!

Ahh, det var en massa poeter som läste och sånt också. Okej, det
var säkert bra, men jag blev väldigt trött på det efter ett tag.
Sån där svår poesi klarar jag inte höra så länge i streck.
Sen blev det cirkus också.
Cirkus baú hette de, och det var sjukt bra!

Jag drog hur som helst hemåt innan hela spektaklet tog slut.
Jag var trött och det fanns ändå inte så mycket mer jag kunde göra.

Det fina med den här lilla kråksången är att jag ska få lön
(vilket jag aldrig räknat med).
Johan sa på fredagen att jag skulle få minst 500.
Igår sa han att jag skulle få 1000 spänn
(vilket jag inte hade haft en enda tanke på).
Men jag klagar ej.

Det är mycket som ska UT från kontot nu i dagarna.
Pengar till pappa, pengar till mamma, pengar till Tim,
pengar till Oskar, pengar till elräkningen, pengar till nytt
Fritidskort osv. Jag tror att de där 1000 kronorna
kommer att komma mycket väl till pass.

För övrigt tänker jag åka hem på måndag.
Till Krokstrand alltså. Jag är nog borta iaf en vecka.
Jag ska jobba på Park och få in lite extapengar
(typ till julklappar och annat som måste börja tänkas på).
Jag ska isolera mig också. Det har varit en hård tid
det sista nu när det gäller att vara tätt inpå folk.
Nu behöver jag vila.

"Jag antar att Du längtar ut till skogen då och då. Det verkar så.
Där kan man slippa hänga med.

Och där kan fötterna få störva som dom vill"

AMSTERDAM MITT AMSTERDAM!

Jag gjorde ett coolt försök att spårlöst försvinna i en vecka.
Tanken var att i princip ingen skulle veta något.
Jag är mycket irriterad på mig själv för att jag inte oftare kan
knipa käft. Min storartade plan reducerades således till något
halvdant "Tanken-var-att-ingen-skulle-veta-något,
men-nu-har-det-kommit-ut-så-nu-vet-typ-
alla-jag-känner-att-jag-ska-till-Amsterdam-en-vecka"

Nu när jag kommit hem kan jag hur som helst berätta att jag
varit i Amsterdam en vecka.
Ni som inte fattat detta vill jag bara gratulera.
Ni måste vara riktigt roligt trögtänkta!

Jodå, så är det allt! Många nätter (ofta onyktra sådana)
har det ägnats åt planeringen till denna resa.
Jag och Oskar (och under sista tiden även Miriam) har smidit
fantastiska planer under dygnets (numera många) mörka timmar.

Hela grejen med resan var ju då att hälsa på Matilda och Marie
som flyttade till Amsterdam i början av september.
Matilda är min stolta vapenbroder och Marie är:
"Helskön rakt igenom och för det mesta jävligt pepp!"
Hur som helst så är det två riktigt sköna lirare.
Den ena blir riktigt sur när hon blir sur
(självklart utan att jag fattar det),
den andra spyr nästan på bilar ibland
(självklart efter uppmaning av mig).
Den ena har haft dreads, den andra har gett mig
en rockring i Studentpresent.
Den ena är ett exragg (nu dejtar vi bara ibland).
Den andra har jag barn tillsammans med.
Ja, ni fattar. Det här är två riktiga orginal.

Jag tror väl att vi i grund och botten hade två mål med resan.
Det första var att de två som skulle råka ut för besöket, under
inga som helst omständigheter skulle veta att vi var på väg.
Det andra var att vi på något ballt sätt skulle överraska dem
nåt djävulskt. (det stavas djävul va?)

Och planer smiddes. I ljuset ifrån stearinveken smiddes galna och
totalt flippade planer.

Och datum kollades.
Och flypriser kollades.
Och tågpriser kollades.
Och flygpriser dissades.
Och tågbiljetter bokades.
Och tågbiljetter avbokades.
Och flygbiljetter bokades.

Så förra torsdagen blev det förfest.
Krogen. Det blev en del alkohol och annat skoj.
Nästan slagsmål också. Haha, mina vänner trodde jag
skulle åka på stryk av ett gäng Väldigt balla killar.
Själv menar jag att det var helt lugnt hela tiden, vilket det
faktiskt också var.

Ja, det blev framför allt Sent den där torsdagen.
Kom hem vid fyra eller nåt på natten, och då hade jag ännu
inte packat. Så det gjorde jag snabbt och lätt på fyllan.
(självklart glömmde jag packa ner sockar. De enda jag hade med
mig på resan var de jag bar på mig. I övrigt gick packandet gallant!)

Ja, vi gick upp vid typ 7 och det var verkligen ingen vacker syn
att stiga vid denna tidiga timme.

Men på spårvagnen kom vi.
Och kaffe fick jag i mig.
Och på bussen kom vi.
Och med flyget kom vi efter ett tag.
Till Köpenhamn kom vi.
Där satt vi i massor av timmar.
Vi drack öl och åt mat.
God öl och äcklig mat.

"Cut the crap!" tänker ni nog nu, "Berätta om knarket istället!"

Nå, men lugna er nu! Allt tar sin tid.
Framför allt resan tog en satans tid.
När vi väl kom till Amsterdams flygplats så tog det
en satans evighet att ens lyckas fixa tågbiljetter för att ta oss
in till stan. Självklart gick tågresan åt helvete. Vi hamnade på
landet och eftersom det redan hunnit bli mörkt var inte ens
det intressant.

Men ja, vi kom tillslut till Amsterdam Central och klev ut på
de hårda gatorna. Klockan var redan runt 8, halv 9.
Det var mörkt och det hotade att börja regna.
Vi var hungriga och väskorna var många och tunga.
Och vi hade inget kylskåp med oss.

Ja, alltså, det är dags att berätta lite om våra planer.
Några veckor tidigare hade vi haft överraskningsplaner från
typ A-E.

Plan A hade från början varit att skaffa ett kylskåp när
vi kom fram till Amsterdam. Detta skulle vi ställa utanför
Matilda och Maries lägenhetsdörr. Sen skulle vi supa oss
svinfulla och ställa oss i kylskåpet. Håll med om att planen är
fantastisk!
En annan plan var att skaffa heliumballonger och hänga upp
utanför deras lägenhetsfönster. Vi skulle sitta och supa i ett träd
på gatan utanför.
Vi hade en plan på att fixa något riktigt STORT. Gärna något
uppblåsbart. Det hade vart ballt.
Planer fanns på att vi skulle fixa någon som skulle hjälpa oss
att ta oss in i deras lägenhet innan de kom hem.
Antingen skulle vi bära ut alla deras möbler och allt annat i
lägenheten (vilket hade varit råballt), eller helt enkelt
sitta där inne snorpackade när de kom hem (notera att det finns
alkohol med i Alla planer som stöpts).
Vi hade också planer på att skaffa varsin stor yxa och varsin
munkrock. Sen skulle vi med denna utrustning... hmm... traska in
tror jag det var tänkt. Det var Oskar som var hjärnan bakom den
här plenen, och jag förstod aldrig riktigt hans tanke.
Vi hade också en reservplan som löd; vanliga ballonger.
MÅNGA vanliga ballonger. Sen en rejäl fylla. Och sen bara komma
och knacka på.

Jag antar att många av er kan tänka er vilka planer som är lätta
och vilka som är svåra att genomföra när man kommer till en
stad man aldrig förut varit i klockan 21 på en fredagkväll.

Vi tog en pizza och funderade.

Det blev den vanliga ballongidén.
Vi hittade en öppen affär som hade ballonger och alkohol.
Man går in i en mataffär. Man köper ett sexpack öl för
ca 60 svenska kronor. Skillnaden mot Sverige är att man här
får starköl istället för folköl. Vi gillar sånt!

50 oranga ballonger inhandlades och med vår karta letade vi oss
vidare genom Amsterdams trånga gator och över dess kanaler.
Vi hittade gatan, huset, och tillslut porten. Det lös på i
fönstret på andra våningen, där vi var bombsäkra på att de
bodde. Vi gick iväg en bit och satte oss vid kanalen.
Ballongblåsning och alkoholförtärning gick med brinnande
hastighet. Tyvärr gick dryckesbiten såpass fort att jag aldrig
hann märka om jag blev särskillt full eller inte. Jag tror inte
att jag blev det.

När de 50 ballongerna var uppblåsta (och ihopknutna) tågade
tre stolta... (ja), genom gatorna. När vi kom in på deras gata
började vi vråla Staten och Kapitalet och vi väckte troligen
varenda kotte som för närvarande sov i lägenheterna på den gatan.
Vi stannade utanför porten och sjöng upp i fönstret.
Ingen dök upp.
Inte först iaf. Sen kom en man gående längs gatan.
Det visade sig att han bodde i samma port, och han skulle in.
Så han frågade varför vi stod där och skrålade och då sa vi att vi
skulle hälsa på några vänner som bodde där. Han släppte in oss.
Det första vi såg var en trappa. Det andra vi såg var att det var
sjukt trångt (det var med andra ord en satans tur att vi spolat
kylskåpsplanen). Vi kom upp till andra våningen där vi var
säkra på att de bodde. Men där bodde Amerikanen (han som precis
släppt in oss). Han sa att de bodde våningen ovan.
Så vi gick upp. Det fanns två dörrar att välja på.
Vi knackade på båda två eftersom det inte stod något alls på dörrarna
(alltså i adressväg). Vi knackade flera gånger.
Många gånger.
Ingen kom och öppnade.

Shit. Ingen hemma.

Här måste då bara inflikas att vi ju inte hade en aning om
ifall de skulle vara hemma eller ej.
Maries syster Malin bor också i Amsterdam, och jag hade
mailat henne innan vi stack för att be om hennes nummer
om vi skulle behöva ringa henner eller nåt.
Eller typ kolla en del annat med henne, typ som Matilda och Maries
arbetstider och så. Självklart svarade hon inte på mitt mail
(hon må brinna där nere... dock bara en stund, för hon är i
princip lika bra som sin syster, och hon har faktiskt dåligt
samvete nu).

Ja. Där stod vi nu och hade precis sålt pengarna och tappat
smöret. Vad skulle vi nu göra?
Efter en del diskussioner bestämde vi oss för att hitta ett öppet
hotell. Klockan var nu runt 23:30.

Vi lämnade ballongerna med en lapp, där vi bad dem ringa oss.
Överraskningsmomentet var förstört!

Ner på stadens gator igen med en fullkommligt bortkastad fylla och
alldeles för tunga och jobbiga väskor. Vi var också sjukt trötta
och började bli riktigt retliga och griniga nu.

Men ett hotell fann vi. Det ballaste av allt var att vi hade två
handfat till ett enda litet rum. We liked.
Miriam badade badkar och blev av med lite av sin grinighet.
Jag och Oskar tog varsin öl och fann harmoni.
Vi gick och la oss i hopp om en händelserik morgondag.

Matilda ringde klockan 7 på morgonen till Oskars mobil.
Jag sov bredvid Oskar och vaknade såklart när hon ringde.
Jag har under min Amsterdam-vistelse haft en av mina drygaste
veckor någonsin. Jag har förolämpat allt på två ben (och lite
till). Jag ber så här i efterhand om ursäkt till er jag retade
upp på riktigt.
Så självklart slet jag telefonen ur Oskars hand och började
skrika/förolämpa/skälla ut Matilda nåt rejält för allt jag kunde
komma på (vilket inte var så mycket annat än att hon inte varit
hemma kvällen innan, främst eftersom det ännu var så sjukt tidigt
på morgonen). Det roligaste var att Matilda bara rågarvade i
luren medan jag verkligen skällde gärnet på henne!
HAHA!

Iaf så hade hon precis kommit hem från jobbet (hon jobbade natt)
och hade nu upptäckt vår lapp. Hon cyklade ner till hotellet
på direkten och jag gick ut och mötte henne.
Sjukt kul att se hur förvånad hon ändå var. Hela överraskningen
var inte förstörd trots allt.
Jag smugglade in Matilda på hotellet, och det blev en väldigt
hjärtlig och glad stämning på vårt rum för en stund.
Sen skulle jag duscha och då blötte jag ner hela golvet på
toaletten. Det var roligt.

Sen åt vi hotellfrukost, vilken vi också smugglade in
Matilda på. Oj, det var fint. Vilken frukost!

Matilda hade stämt möte med Marie i en affär vid elva,
och vi tänkte såklart hänga på (Marie visste förhoppningsvis
ännu inte att vi var där eftersom hon nog inte vart hemma
sen vi var där kvällen innan. Hon hade sovit hos Malin den
natten fick vi veta av Matilda).

Oskar, Miriam och jag gömde oss i affären i väntan på
Marie. När hon och hennes... Tobbe kom gående på gatan utanför
flög vi ut och på henne. Hon blev sjukt förvånad!
Haha! Det var coolt.



(om jag fortsätter såhär blir vi aldrig klara).



Amsterdam är en sjukt fin stad ändå.
En hel del väldigt gamla kvarter.
Ball arkitektur och mycket växter och träd och så.
Och kanalerna sen. Så fint med broar överallt och träd
med gula löv på sig.
Det regnade rätt mycket medan vi var där, men what, det var inget
vi deppade ihop för.
Vi åt mycket skräpmat såsom pizza och sen drack vi alkohol.
Vi var nyktra en kväll om det säger lite mer än "och sen drack
vi alkohol."

(Här måste inflikas lite om mat).
Det är helt sjukt att vara på resa tillsammans med
Miriam och Oskar. Deras matvanor går nog inte att få
isär mer än de är nu.
Miriam är till att börja med vegan (och absolut inget fel i det).
Men nu för inte så länge sedan fick hon också veta att hon var
allergisk och överkänslig mot en mängd saker (vilket ju inte alls
är hennes fel). Tänk er att vara överkänsliga mot typ äpple,
ingefära, vetemjöl(!), morötter(!!!) och massa andra saker.
Sjukt jobbigt liksom.
Och Oskar sen. Han är precis raka motsatsen.
Han är knappt några grönsaker alls (jag fattar inte hur han
klarar sig!). Det är ju i princip bara kött och vitt bröd grabben
äter! Helt galet.
Pomes frites åt de båda två iaf!
Fast ja, matgrejen funkade ändå förvånansvärt bra tycker vi alla
tre. Skönt det.

Ja, och så träffade vi Malin (Maries syster), och den andra som
bodde med Malin. Trevligt folk.
Och vi träffade Marcus. Marcus är inneboende hos Matilda och
Marie. Han bor bakom soffan (bokstavligt talat). Han har en
madrass bakom soffan. Han brukar hänga för en gardin när han
sover eller vill vara ifred. Han har en sjukt ball boplats.
Troligen är den ett helvete att ha i längden.
Men då säger jag att det kan han gott ha!
Han är en av de drygaste människor jag träffat och jag skulle
verkligen inte sörja om någon puttade honom i kanalen och han
fick ta sig en simtur någon dag. Eller om någon en dag bara sa
till honom att han var en totaldryg och jävligt jobbig,
ointressant och fjantig översittare/person. Jävla fjant.
Han behöver komma ner på jorden.
(Okej, jag överdriver kanske lite, men vafan. Han var asdryg och
jag gillade honom inte alls. Det behöver ni ju inte föra vidare,
Marie eller Matilda).

När vi ändå är inne på Maries och Matildas lägenhet.
Den är rätt skoj.
Jag nämnde förut att de på den våning där deras lägenhet låg
fanns två dörrar. De har båda dörrarna.
I den ena är lägenheten med toalett, vardagsrum, kök och Maries
sovrum. I det andra rummet är Matildas sovrum och även torkrum.
Matilda har en monstevärmefläkt.

Matilda har en knarkplanta på sitt rum. Den lämnade hyresvärden
när de flyttade in. Nu har de vanvårdat den och inte gett den
tillräckligt med solljus/vatten/kärlek.
Den ser död och vissen ut.

Maries sovrum har inget fönster vilket jag tycker verkar vara
rätt jobbigt. De har en ballkong på vilken det står massa prylar
och en tvättmaskin (den funkar ej).
Toaletten är skoj eftersom tanken sitter vid taket och det tar
mellan 10-20 min innan den fylls och man kan spola efter förra
spolningen. Dessutom går tydligen snöret av hela tiden.
Jag både hann dra av ett och laga det en gång när Oskar dan
efter mig drog sönder det.

Duschen har de i köket.
Det är en stor plastbalja på golvet.
Duschdraperi finns, och så drar man för ett draperi
för köksdörrsöppningen. Man kopplar vattenslangen till
vattenkranen. Duchdrapperiet hänger för övrigt i ett
cykelhjul i taket. Det roligaste med duschen är att det använda
vattnet ska hällas ut i diskhon. Man kan inte duscha mer än
ca 2-3 min innan baljan blir så full med vattnen att den är för
tung för att lyfta upp och tömma. Det är ett satans projekt
att duscha alltså!


På lördagen var vi iaf på en klubb.
Matilda jobbade så vi fick hänga med Marie och Malin och deras
polare. Visst, det var väl kul en stund. Billig och schysst öl
men inget topställe för mig och Oskar. Vi tröttnade och tänkte
leta rätt på Matildas jobb och hälsa på vid sådär 3-tiden på
natten. Vi fick en vägbeskrivning dit och började leta.
Vi var rätt packade och gick omkring på gatorna och skrålade
svenska sånger (nu var det alltså bara jag och Oskar).
Det var fint.
Vi hittade rätt gata och började leta efter placet.
Vi träffade en knarklangare. Fulla, flummiga och dumma som
vi var stannade vi och snackade med honom. Först verkade han
trevlig och ändå rätt "vettig". Och han ville bara skaka hand
och jag tänkte väl att det inte skulle vara nåt illa med det.
Och i sina försök att sälja saker till oss frågade han plötsligt
"You wanna fuck wommen?"
Dum, full, dryg och allmänt skämtsam sa jag:
"No. We just wanna fight... its an old Swedish tradition"
Klantigt, I know! Men i det ögonblicket var det verkligen fint.

Inte i nästa dock.

Snart började han hävda att han stoppat något i min hand när
jag skakat hans. Han började hävda att vi skulle betala för
detta. Vi försökte förklara att han inte alls gett mig något
(vilket han inte heller hade). Det började bli otrevligt.
Han sa typ: "You have to pay me, or I call my friends back
there". Han pekade bakom sig och där i ett gathörn stod det
någon. Han tjatade lite till och ropade till på den där
"my friend". Han reagerade inte alls. Men nu fick det vara nog.
Oskar sa åt honom: "Okey. Go away, or we skream".
Bara sådär, Okey, we skream.
Då gick han och vi gick snabbt åt andra hållet.
Vilket hot liksom! Det var ändå massor av folk på gatan där vi
stod. Det hade vart effektfullt som sjutton att börja skrika som
fan! Nu slapp vi det, vilket väl iofs var tur.
(Jag ber för övrigt om ursäkt för min engelska,
men jag tror att ni förstår).

Vi hittade Matildas jobb, och där hängde vi tills hon slutade
runt sex. Vi satt där och var mest jävligt flummiga mot alla.
Både Matildas jobbarpolare som inte fattade något av vad vi sa,
och mot deras kunder (några visade sig vara svenskar och förstod
allt vi sa, och några blev skitsura på oss [mig]... inga svenskar dock).


På tisdagen (tror jag det var) gick Matilda till sitt jobb och
sa att hennes syster i Sverige var sjuk och att hon var tvungen att
åka hem. Marie hade tjatat länge på att hon borde säga upp sig.
Dåliga arbetstider, dålig lön, övervakade av cheferna, och
allmänt sugit. Nu var också vi där som hon ju ville kunna umgås
med. Så hon jobbade en sista kväll samma kväll. Hon kom hem vid
tre med Miriam som följt med och hängt med henne på jobbet den
kvällen/natten. Marie skulle upp tidigt för att gå till jobbet,
så jag och Oskar fick roa oss själva i väntan på Matilda och
Miriams återkomst. Det var inte svårt att underhålla oss.
Vi låg i Matildas säng, drack öl och var inloggade på Oskars msn.
Jag skrev till hans kontakter och han tittade på.
Vi hade mycket roligt, och jag var verkligen på topp där en
stund. Var skitdryg och asmärklig mot alla som var online.
Oskar bara låg bredvid och skrattade medan han då och då
inflikade med någon så när allvarlig röst "Ahh, du har förstört
mitt liv!"

När Matilda och Miriam kom hem drack vi massor (och Matilda och
Full-Mirre drack även riktigt snabbt!).
Det slutade med att Matilda nästan spydde på en bil ute på gatan.
Hon spydde på gatan istället. Vi hann dock klättra upp på taket
med hjälp av en byggnadsställning. Det var ballt.
Festen slutade tvärt när Matilda blev dålig och vi gick och la
oss allihop. Nästa morgon verkade allt först vara frid och fröjd.
Miriam vaknade och var jätterolig. Full fortfarande verkade
det sannerligen som. Matilda verkade också må rätt så bra.
Snart började hon må sämre igen. Snart började även Mirre må
dåligt. Hon blev Bakfylle-Mirre.
Jag och Oskar mådde däremot prima.

Det ringde till Matilda från HardRock Café.
De ville att hon skulle komma på jobbintervju
innan klockan fem samma dag. Hon hade sökt jobbet tidigare och nu
behövdes tydligen någon som hjälpte till i köket.
Så mitt i en av sina värsta bakfyllor någonsin packade hon ihop
sig och jag och Oskar följde med som moraliskt (och fysiskt) stöd.
Bakfylle-Mirre ville inte alls gå någonstans.
Matilda såg verkligen INTE kry ut när hon försvann in på
arbetsintervju. Efter nån halvtimma eller så kom hon ut och sa
"A, jag ska skriva kontrakt på fredag och börjar på måndag".
Är den tjejen cool eller!?
Hon säger upp sig ena dan från sitt jobb.
Nästa dag går hon på arbetsintervju för ett annat jobb.
Och hon får jobbet! Bara att genomför en sån grej i Det
tillsåtndet är rent ut sagt häftigt!

Den kvällen var det två av oss som ville vara nyktra.
Då var vi sympatinyktra Oskar och jag.


Ja. Kort om mer vi gjorde då.

Den kvällen vi var nyktra var Miriam, Matilda och jag i
Red Light District.

Det var vidrigt.
Men nu har jag sett det och jag ångrar det inte.

Miriams mamma känner några som bor i Amsterdam, i ett
flatkollektiv. Miriam hade fått med sig en lampa i present till
dem som vi skulle överlämna. Så vi gick dit dagen innan vi skulle
åka hem. Vi träffade bara en av de som bodde där (eller ja, en
till kom hem medan vi var där, men henne pratade vi inte med).
Det är fem tjejer som bor där, och de har typ som ett helt hus
att bo i. Alltså, det är som ett vanligt lägenhetshus, men det är
bara en enda stor lägenhet. De har tre våningar mitt i centrala
Amsterdam. Så jävla coolt ställe. Det bästa av allt är ändå att
de har tak de kan stå på. Vi fick klättra ut genom ett fönster
och klättrade på stegar och rör och sånt upp på hustaket.
De hade stolar och sånt där uppe. Huset var dessutom högre än de
flesta andra runt omkring. Vi såg typ hela stan! Ojojoj!

Vi var på en marknad också. Jag köpte en grymt snygg väska.
Ska bara fixa iordning den innan jag börjar använda den så att
inga missförstånd dyker upp.

Sista kvällen var vi på en coffeshop. Vi drack öl.
Knark är inte riktigt våran grej.
Men schysst att ha vart på en iaf. Fräckt. Nu pratar jag inte
om att det var fräckt med en massa folk som rökte på överallt,
utan snarare om taket och väggarna som var smockfulla av klotter
och klistermärken från gamla spelningar och sånt. Oj, ja, det var ballt.

Vi drack öl på en krog ett par timmar, och vid 3-tiden på natten
tog vi ett tåg till flygplatsen. Marie hade vi sagt hejdå till
några timmar tidigare (hon drog hem rätt tidigt eftersom hon
skulle jobba dagen efter), och nu tog vi ett hastigt farväl av
Matilda (eftersom tåget typ gick).

Vi kom till flygplatsen och satt där i alldeles för många timmar.
Jag däckade typ totalt av trötthet under bordet och Flumm-Mirre
och Oskar ballade ur totalt av (vad jag skulle gissa på) övertrötthet.

De missade dock den sjukt fina soluppgången man såg från flyget sen.
Det är nog det bästa med att flyga. Det är så fint väder där
uppe. Solen. Vackert.

Och runt 11, 12 i förrgår (torsdags) kom vi tillbaka till det
vackra Göteborg. Välkomnandet var enormt när vi kom ut från
flygplatsen. En iskall vind piskade våra ansikten, och ett
pissregn slog mot våra hjässor.

Tillbaka i det sköna Norden, det friska Sverige och i vårt
älskade fosterland.

Nu har jag självklart inte berättat om allt vi gjort under
veckan, men det skulle ta alldeles för lång tid att göra det.
Men vi sov väldigt mycket (dock långt ifrån tillräckligt) och
drack mycket alkohol.


Så, Marie och Matilada. Jag hoppas att ni blev glada. Tack för
att vi fick komma (inte för att vi frågade, och heller aldrig
skulle få för oss att göra det). Vi gör som den kära Martin Nurmi
predikar. Gör som Jesus, bjud in dig själv.
"Kom ner ur trädet. Idag ska jag gästa ditt hem!"

Det var kul att se er, och ja, det var en väldigt rolig resa tror
jag att vi alla tre var väldigt eniga om.
Det var fint det här!


Marie, det kommer ett brev någon dag.
Tack Matilda för gröten!
Tack till Oskar för fyllesällskapet!
Tack till Grabben Mirre för tålamod och mothugg!
Tack till Marcus för ingenting!
Tack till Brunte för allt!

Ca 350 Mb (har jag för mig) bilder tagna med 4 olika kameror
under Amsterdam- vistelsen. Så fort jag får dem och saker
och ting sammanställts läggs det ut i Galleriet.
(och tro mig, där finns guldkorn i sanden!)


Glöm oss inte!
Glöm oss aldrig!

Om jobb och så.

Jag jobbar.

Det känns som om jag fallit in i någon slags rutin,
fast det ännu inte är riktigt det.
Har jobbat måndag till onsdag denna vecka och inget
så spännande att det är värt att berätta om, har inträffat.
Idag är jag ledig och imorgon också.
Ikväll är det fylla som gäller. Jag, Miriam, Tim och Becky
är kvar här hos oss och väntar på Oskar som kommer snart.
Mikaela, Anna och Sebbe har redan dragit till Kellys dit vi
andra också kommer bege oss snart... alltså när Oskar kommer.
Jag har fyra öl och de försvinner förvånansvärt snabbt.
Vet inte, men jag funderar lite ikväll på om jag inte börjar bli lite
trött på saker och ting. Kan det inte hända något?
Typ att det börjar snöa eller nåt.
Jag är sugen på att skriva höstpoesi, men tar mig varken tid
eller har inspiration till det.
Jag skrev dock en dikt för några dar sen som nu ligger under
Poesi med namnet "Kvar i moder nord" (notera NORD, inte JORD).
Men ja, det känns lite händelselöst för närvarande.
Och jag har börjat blanda ihop alla fyllor vi haft här.
De är så lika ändå... synd.

Jag vill gå på spelning. Jag vill åka bort.
Jag vill ha en spelkväll. Jag vill på festival.
Jag vill träffa Emanuel, Rosalie, Linnea, Stefan och Björn.
Det är lite av en Sakna-Björn-Kväll ikväll. Björn bor i Mora och
därmed för långt bort.

Idag har jag vart ute och affischat för Poesifestivalen som är
nästa helg. Johan Lindblom arrangerar med några andra
Göteborgs Poesifestival och jag har sagt att jag vill vara med och
hjälpa till. Så idag har jag smält upp affischer i Gbg City.
Det var kallt och halvtråkigt. Men vad gör man inte för konsten(?)

Jag har köpt vantar!
Sånna där som jag i våras bad Marie sticka åt mig men som hon
inte lyckades med/hade tid med. Sånna utan fingertoppar.
Fast de här är rätt balla, för de har ärmar.
De går liksom nästan upp til armbågarna, och DET är ballt.
Och ja, de är gröna (och jag är lite kär i grönt), och jag har typ flyttat
in i dem. Jag tror att jag är lite kär.

Kär ja. Vantarna och datorn är nog det enda jag är småkär i just nu.
Datorn är jag alltid lite småkär i, men vantarna är nya i familjen.
Kanske skulle det förgylla höstmörkret lite att bli lite kär sådär.
Samtidigt är jag väldigt glad att jag inte är det. Det är skönt att slippa
tänka på den saken. Men ändå. Det är faktiskt en krydda i tillvaron.

Datorn ja. Alltså. Har ni tänkt såhär (jag vet att jag nämnt det tidigare,
men jag har för mig att det var i min helgon-dagbok),
att om ni t.ex. vaknar mitt i natten någon gång, och huset står i lågor.
Ni får ta med er en sak ut. Vad skulle det vara?
Visst, visst, det är svårt, men inte alls omöjligt.
Ni får rädda en sak, och allt annat kommer att brinna upp.
Visst låter det lite korkat i början, men personligen skulle jag nog
valt datorn. Men alltså. Tänk hur mycket jag har på den.
Jag kunde ha valt en skiva att ta med mig. T.ex. 14 CC kemisk med
Cirkus Miramar som jag kommit fram till är en av de absolut bästa skivor
jag hört. Men skivan kan jag köpa igen, och jag har den ju på datorn,
precis som alla andra bra skivor jag äger. Och visst är det synd med
de böker jag fyllt med poesi och annat, men ja, jag skulle ju klara mig.
Och sist men inte minst. Alla bilder jag har lagrade på datorn.
Det måste ju vara flera tusen vid det här laget. Så mycket minnen
i verkliga bilder. Att förlora dem alltså.

"Fotografier bleknar i solen
låt det därför vara regn"
/PM

Nej, det skulle vara hårt.
Jag skulle nog valt datorn.
Jag skulle tagit den under armen, sprungit och stannat på gatan
utanför och sätt mina saker brinna ner till aska.
Märkligt att man är så fäst vi sina saker ändå.
Men ja, det är väl något man fått med sig från början(?)
Alltså. Skivorna skulle jag kunna få tag i igen.
Böckerna också. Jag skulle kunna skaffa dem igen.
Alla brev jag sparat på såklart... synd.
De böcker och kollegieblock jag fyllt med ord och dikter... verkligen synd.
De kommer aldrig mera åter.
Men ja, jag kan köpa en ny säng.
Jag kan köpa en ny sterio.
Jag kan köpa en ett nytt bord.
Jag kan fylla väggarna med nya affischer.
Datorn är faktiskt mitt val.

(Dags att skaffa en säker backup Joel???)

Det är säkert flera som undrar hur det går med vår lägenhet och allt
sånt. Jo, nu ska jag berätta.
Ikväll var Robert här. Robert är sekreterare i bostadsrättsförmedlingen
här. Sekreteraren i styrelsen har gått husesyn med andra ord.
Haha, tur vi städade innan.
Vi pratade igenom allt det jag fått veta via mail innan.
Vad som gäller nu då:
Styrelsen har skickat ett brev till han som äger lägenheten
(vår hyresvärds bror... som vi aldrig träffat, och som tydligen är
utomlands). Han har 3 veckor på sig (och redan har 10 dagar gått)
på sig att svara på detta brev. Om han nu svarar så kommer han att
bli tillsagd att den ende som får bo i den här lägenheten är han själv.
Han kommer då troligen att sälja lägenheten. Vi kommer troligen få
erbjudande om att köpa den, men det är det ingen av oss som vill göra.
Då gäller vad som står i vårt kontrakt. Alltså, tre månaders uppsägningstid.
Sen är det Godbye Kapplandsgatan 6.
Om han INTE svarar på styrelsens brev, så kommer de att gå till tingsrätten
och få till en tvångsförsäljning. Detta kan ta så lång tid som upp till ett år.
Under denna tid skulle vi kunna hyra lägenheten av föreningen själv.
Vi hoppas på att han Inte svara på brevet.
Hyran ja. Vi betalar 7000 i månaden till vår hyresvärd. Han betalar
ca 3100 för den i månaden. Robert tycker därför att vi ska gå till
Hyresnämnden med en anmälan om att vår hyresvärd tar ut en oskälig
hyra. Robert säger att han med 100% säkerhet vågar lova att de kommer
se till att vi får pengar tillbaka, eftersom vi betalat sjukt mycket för mycket.
Bra.

Så ja, nu är det bara att vänta. Vi kommer få veta om ägaren till lägenheten
svarar på styrelsens brev eller ej. Antingen får vi flytta inom ca 4 månader
eller inom ett år. När vi får veta om han svarat eller skickar vi en anmälan
till Hyresnänden, och då köper vi väl massa alkohol för alla pengar
och festar i en vacka i streck för att vi vunnit och för att vi ska slippa
Maj-Britt Bång (även om ingen vet när).

BRAKING NEWS!

Det här är läskigt.
Väggen i mitt sovrum sitter ihop med en annan lägenhet.
Både igår och nu precis var det någon som knackade i väggen.
Jävligt läskigt. Det kommer såklart när vi blir lite höggljudda,
men det låter helt spökligt. Som om det är något spöke eller nåt
som sitter och knackar i väggen.
Dova Dong-Dong-Dong (alltid tre gånger).

Att ha eget rum har tydligen sitt pris.
Jag är skitskraj.

Bäst att ta en öl till.

Back on line

Det var ju ett jävla tjat om att jag ska blogga mer!
Men yeah, jag är nöjd. Kul att höra att folk tycker det
är intressant att läsa om mitt liv och allt runt om det.

Det är väl ungefär en vecka sen jag skrev sist, så nu
krävs verkligen lite uppdateringar.
Vi börjar med kvällens slag mot Akilleshälen
(fredag den 13:e har tillslut börjat föra med sig lite otur då).
Jag citerar nedan ett mail jag fått av sekreteraren Robert
i styrelsen för hyresgästföreningen här.
Läs och njut liksom:

"Hej Joel,
Kanske på tiden att jag meddelar vad vi gjort hittills.

Vi (styrelsen i Brf TÄPPAN) har skickat ett rek. brev till den som står
som ägare till lägenheten. Det har han 3 veckor på sig att svara på.
Vi anser att han brutit mot "BSR-lagen" (Bostadsrättslagen)

som säger att han inte får lov att hyra ut sin lägenhet i andra hand
utan styrelsens godkännande av både uthyrningen och hyresgästen.

Om han svarar kommer han att bli tillsagd att den ende som
får bo i hans lägenhet är han själv.

Om han inte svarar kommer vi, efter att ha sammanställt allt material
om vad vi vet honom och hans lägenhet, att begära en tvångsförsäljning
av hans lägenhet hos Tingsrätten i Gbg. Er rätt att bo i lägenheten kommer
troligtvis att sägas upp - oavsett. Om han svarar kommer ju han att säga upp Er.
Om han inte svarar kommer lägenheten att säljas (även om det kan dröja ett helt
år innan allt är formellt klart och under den tiden skulle Ni ju kunna vara "våra"
hyresgäster. Det skulle nog hjälpa ifall Ni hade klagat hos "Hyresnämnden"
över den hyra som Ni fått betala och att Ni anser den vara oskälig.
Det ligger Er i fatet (som man säger) att ursprunget till alltihop var att
Ni hade en fest som urartade. Det skulle hjälpa ifall Ni visade att det
verkligen var en engångshändelse som Ni ångrar. Ex-vis be omkringboende
(grannar och boende i uppgångarna 4,6 och 8.) om ursäkt för festen
(som många ännu pratar om) och att Ni lovar dem att det inte skall upprepas.
Jag menar inte att Ni skall springa runt och be om ursäkt, bara att Ni (alla 3)
gör det när Ni träffar på dem i trappor, tvättstugor och på gårdar.

Med vänl hälsning Robert Quiding Sekr i Brf Täppans styrelse

P.S. Pls svara på detta mail även om bara för att tala om att Du läst och förstått. D.S."

Ni fattar. Det är bara att göra sig beredd på att flytta igen.
Precis när man börjat stadga sig liskom. Kul avslutning på kvällen.
Jaja, det är inget vi kan lösa ikväll det här, så det är inget att gräva ner sig
i. Men fan, jag blir så irriterad alltså!

Nu ska jag berätta lite om den senaste tiden då.
I fredags var det Kulturnatta här i Gbg. Tanken var väl att bli sådär lagom
berusad som jag brukar bli på spelningar. Men ja, det blev ingen direkt supar-
fest. Jag var typ nykter hela kvällen. Med var iaf typ Oskar, Rille, Linnea (Plupp),
Åsa (Blå), Karin (Åsas virriga vän), Miriam, Karin (Miriams Karin då)
och Rosslin. Vi åkte Åsas saab in till stan och jag hittade Åsas knallpulverpistol i
bilen. Fantastiskt va kul att sitta och skjuta på folk genom nedvevade rutor
(klart en av kvällens höjdpunkter!). Ja, vi såg typ en del musik och käkade korv
med bröd. Navid fick vi inte ens se en skymt av för att det var så mycket folk.
Räfven gjorde en kul och kort spelningen, men det var inget i höjdarväg.
Cirkus sol var bra, men tyvärr spelade de helt fel låtar.
Såg Kultiration också, och det var kul att se det där bandet live till slut.
Men ja. Kvällen slutade nykter i min fantastiska säng.
Jag gillar min nya säng skarpt! Den är lagom till mig, och för liten för två...
tur jag typ slutat sova tillsammans med folk i den.

Så, sen på lördagen drog jag och Sebbe till Skövde för att hälsa på Nils.
Vi satt i hans källare i ungefär ett dygn och spelade tv-spel.
Sist gång vi var där var det Worms sov var det klart mest ägande spelet.
Nu spelade vi typ bara tre banor med Worms och bytte sedan om till
Starwars. Ojoj! Fantastisk spel ändå! Framför allt när vi körde en bana
där man var var sin hero (typ Luke Skywalker, Obi Won Kanobi eller
Darth Waider), och sprang runt och slog ihjäl varandra=D
Jag var ständigt Luke. Hans hopp var fantastiska. Han rörde sig sjukt
snyggt. Det är en sån schysst känsla att kunna hoppa över hustak som
om det var en lite kvist på marken!
Och ja, jag gillade det väl så mycket mest för att jag var bäst på det.
Jag slog Sebbe och Nils VARJE gång! Jag var grym.
Snart tillbaka i Skövde för nya äventyr säger jag!

I måndags morgon började jag mitt nya jobb.
Klockan 06:00 inställde jag mig vid Vagnhallen Majorna för att se
om något jobb skulle dyka upp. Jag hade alltså reservtjänst och skulle
hoppa in ifall någon typ ringde och sa att han/hon var sjuk.
En kille ringde och sa att han var sjuk och jag fick jobba i ca 9 timmar.
Jag gillar den grabben!=(
Så, jag har jobbat 4 dagar den här veckan. Har börjat lära mig vissa
hollplatsers koder (alla svar i dessa intervjuer skrivs i med koder).
Typ:
Centralstationen: 1950
Frölunda torg: 2530
Mölndal Station: 12110
Agered C: 1075
OSV.
Det är ett rätt hårt jobb ändå. Stå i princip hela dagen. Vara social och
trevlig (som ni vet inte min starkaste sida), och som ni nog förstår så kan
arbetstiderna verkligen SUGA. Men det är ett jobb och jag tjänar pengar.
Det är väl det viktiga antar jag...
Och ja, man träffar sjukt mycket skumt folk.
Riktiga psykfall (bokstavligt talat... tro mig) ibland alltså.
Träffade på en kille i 20-års åldern som hade med sig sin mamma på
vagnen. När jag intervjuade honom var det hon som svarade.
Typ:
"Han åker på den biljetten", "Han steg på där", "Han ska gå av där" osv.
När jag frågade om hans ärende sa hon:
"Ja, han ska från hemmet till psyket... och nu vet du det"
vad fan svarar man på en sån grej liksom?
Senare på dagen fick jag intervjua en dövstum gubbbe... också spännande.
Så ja, man träffar mycket sjukt folk. Mycket alkisar och knarkare.
Man får också upp ögonen för hur sjukt snuskiga Göteborgs spårvagnssäten är.
Man tänker ju inte vanligtvs på dessa aliksar som skitit på sig och som kommer
på och sätter sig på sätena. Men ja, de finns där vill jag lova...
och de är inte sällsynta. Sjuk att man sitter på spårvagnar alltså.

Men ja. Idag är (var) det fredag och jag var ledig. Igår natt (torsdag natt)
var vi här hos oss och söp (som vanligt). Jag och Oskar satt vid köksbordet
och hällde i oss öl. Jag blev packad och Oskar blev svinfull... det var väldigt
trevligt. Den killen alltså!

Idag på dagen var det strålande sol och jag var lagom bakis.
Jag drog ut en sväng och hamnade i Slottskogen. Helt sjukt vilket
ställe det där är. Verkligen stadens lungor. Så lugnt och stilla.
Så långt bort från stadens bussar, bilar och spårvagnar och skrik
och rop. Det är så skönt att sitta där uppe och titta på djuren,
och alla föräldrar som är ute med sina barn, och de gamla paren
som linkar omkring på sina gamla ben. Helt klart nya hängstället.
Jag älskar det.

Och nu inatt har det var fest igen. Jag har dock vart rätt opepp
och inte haft någon alkhol. Har fått några av Oskars öl, och jag
och han har suttit på mitt rum och lyssnat på Hassan.
Nu har alla utom jag och Sebbe dragit till någon krog.
Känns lugnt och skönt...

Och ja, jag ska upp tidigt imorn. Ska hem till Krokstrand för
lite festivalutverdering och isolering i två dagar. Ska bli
sjukt skönt. Så, eftersom jag ska upp tidigt, så lägger jag ner
här. Ska försöka bli flitigare med bloggandet, nu när jag vet
att det finns flera som vill veta vad som sker i mitt liv.

Det finns någon känsla jag inte kan sätta fingret på...
det stör mig.

Godnatt

Trött ffs!

Väldigt trött ikväll.

Jag har lagt ut en ny dikt...
den ligger under Poesi och heter
"Om blommor vid min gravsten"
(nej, den handlar inte om att jag tänkt gå och dö).
Jag är som sagt trött.

Miriam är här. Hon har "bott" här i tre dagar nu tror jag.
Men det är lugnt, inte mig emot liksom.
Skönt att träffa andra människor än Sebbe och Tim.
Ensamhet får jag ändå inte här nere, förutom när jag
promenerar till pingvinerna i Slottskogen då
(har fortfarande bara gjort det en gång)... det känns
som om de kommer bli mitt stadiga sällskap när jag behöver
komma bort från alla här nere en stund. Men nej, här i lägenheten
blir man aldrig ensam, och det är ju bara att acceptera.
Då kan det lika gärna vara annat folk här, så Sebbe, Tim och jag
inte bara behöver umgås med oss själva.

Jag sitter och lyssnar på Thåström och Imperiet.
Björn har precis skickat sjukt mycket kul över msn till mig.
Typ en akustisk livespelning med Thåström.
Han spelar typ Die mauer, och Flicka med guld.
Helt sjukt bra! Och nu har jag också en inspelning med
Cheops pyramid, vilket han gör riktigt bra (Arvika06 FFS!)
Tack till Björn. Du förgyllde min kväll!

Jag har varit på utbildning för mitt nya jobb idag.
Har fått en massa praktisk information och sånt.
Har fått göra en testintervju med ett gäng på
spårvagn 2. Shit. Svårt som fan att hålla reda på allt.
Ställa frågor där, hålla i sig så man inte ramlar där,
skriva på papperet där, prata här, ställa rätt frågor där,
skriva in rätt koder här, ha koll på var man är och var
man ska av där. Sedan kommer det tillkomma att man
vid varje hållplats ska räkna påstigande också.
Men det här är ingen omöjlig uppgift, och det känns
som att det rätt snart kommer falla på plats.
Nå, de har anställt 120 pers totalt, och hälften var med
idag. Kändes som det var rätt mycket schysst folk.
Blandade kön och åldrar. Träffade en väldigt trevlig
och även söt tjej där. Ska inte jobba nåt med henne nästa
vecka, men det kanske dyker upp något senare.
Nytt folk och nya pass för varje dag ju.
Ja, vore ju kul att få jobba med en söt tjej man kan
få tillfälle att lära känna också:)

Nu kära vänner, kommer vi till det fina i kråksången!
(nu ska jag skryta)
På mitt skivbord ligger nu ett kort.
På det står det: TILLFÄLLIGT TJÄNSTEKORT
På baksidan står det bl.a: "Kortet är personligt och gäller
på bussar, spårvagnar, tåg och båtar som ingår i Västtrafik
Göteborgsområdet."
(For the record:
Göteborgsområdet: Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda,
Kungsbacka, Öckerö, Lerum, Alingsås, Vårgårda, Ale, Lilla edet,
Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust).

Detta kort kan jag använda i dessa områden, dygnet runt,
på bussar, spårvagnar, båtar och tåg. Självklart bara när jag är
i tjänst. Men ingen utom mina arbetsgivare vet NÄR jag är i
tjänst och ej. På utbildningen idag i princip uppmanade ledarna
oss att använda det så mycket som möjligt. HAHAHAHAHAHA!
Fattar ni? Jag kan åka hur mycket jag vill!

Vänner! Det är inte slut där!
Jag kan, får och SKA, när jag är i tjänst (detta kräver tyvärr att
jag är i tjänst), köra ut de kontrollanter som kommer på
bussen, spårvagnen, tåget, båten där jag jobbar.
Jag FÅR kasta av en kontrollant!
Nu kommer ni såklart börja fråga mig om varför och hur detta
kan komma sig. Jag ska svara redan nu, så ni slipper fråga.
Jag ska i mina intervjuer med folk fråga vilken biljett de åker på.
Jag ska även registrera de som tjuvåker. Om det kommer på en
kontrollant så kommer de såklart neka till att de tjuvåker, och det
blir alltså fel i den statistik jag för åt Västtrafik. Kontrollanterna
får EJ förstöra våra intervjuer. TJENA!

Så. Jag börjar nästa vecka. Måndag morgon kl. 06:00 vid
"Vagnhallen Majorna depå".
På måndag har jag dock bara reservtjänst.
Jag ska vara där och hoppa in om någon av de som Ska jobba
inte kommer. Då får jag hans/hons timmar... lön.
Men även om alla dyker upp och jag kan åka hem och sova
igen, så får jag ändå lön för 3 h.

Så, nu skriver jag upp mina arbetstider för nästa vecka
så kan ni som vill träffa mig kan planera efter det:
Måndag - Reservtjänst: Ramtid 06:00-18:00. (alltså efter 18).
Tisdag - 13:10-17:10 & 17:50-22:55. (alltså efter 23).
Onsdag - 14:30-18:10 & 19:05-22:55. (alltså efter 23).
Torsdag - 13:15-18:35. (alltså efter 18:35).

Sådärja.

Nu har jag lite viktig information.
Jag skickar tyvärr inte längre gratis sms (synd eftersom det var
så sjukt kul!), och eftersom jag har lite dåligt med stålar för tillfället
så ska ni nog inte räkna med att jag svarar på alla sms jag får.
Men jag får dem, det ska ni veta. Jag har bara blivit snål och sparsam.
Jag ska försöka ta mig i kragen och svara via internet eller på annat
sätt, på sånt som är viktigt. Så, Linnea:
Tack själv, jag håller med. Trevligt igår, och trevligt att du kom bort
från Uddevalla ett tag. Men ja, den där osociala sidan kan du ju lämna
hemma. Vi hade jättetrevligt, och du såg bara ut att vilja sova
(öhh, ja, ni andra, misstolka inte det där. Det var alltså Sebbe, Tim,
Miriam och jag som hade det trevligt, men Linnea ville sova...
misstolka inte det där heller). Men ja, jag håller med, det blir
säkert bättre till nästa gång. Skippa sista lektionen på fre? Ypperlig
idé! Kom ner bara! Jag vet inte vart jag är, men när kommer du?
Troligen är jag ännu hemma när du komma. Jag och Åsa ska ha
förfest här är det tänkt. Vi kan höras om det.
Hur det gått idag? Läs ovan;)
Kram

Bli inte förvånade om det ramlar in svar på era andras sms här också
emmelanåt. Man måste ju variera sin blogg ffs!

Åsa. Angående förfesten. Vad var det nu vi sa förra helgen?
Förfest med kakbakning här hemma hos mig innan kvällen med
alla de där fantastiska artisterna! (vad jag vill uppnå med allt
tjat om fredag är såklart att Matilda [och gärna även Marie] ska
ligga i Amsterdam och vrida sig av avundsjuka på fredag!
Vi kan fortfarande ha roligt! Utan er också!)
När tänker du komma upp? Jag tror vi behöver handla lite
grejer så vi har saker att baka av. Lättast är väl om du kommer
hit och så drar vi och handlar sen? När vi vet vad vi behöver...
(du betalar eller?)


Nej. Klockan närmar sig halv tre och jag är som sagt sjukt trött.
De andra ligger redan och sover.
Imorn ska jag sparka ut dem vid halv ett för att de ska gå
och söka några jävla jobb! De bad mig till och med i princip
om det. Iaf Tim. Inte Sebbe. Men what?

Är man förvånad eller vad?

Efter helgen då.

Ojoj! Nu är det verkligen hög tid för lite tecken i bloggen.
Här ska ni få! Ojoj, var ska jag börja? Tja, det är väl lika bra
att starta med lördagen. Fredagen bestod väl mest i att försöka
få igång internetet i vår lägenhet. Efter en längre stunds bråk
fick vi igång det, och då satt jag självklart framför datorn till
3-tiden på natten.

På lördagen satt jag och Sebbe och spelade dataspel i princip
hela dagen. Oskar dök upp runt sextiden, och efter nån timma
drog Oskar och jag till Underjorden. Träffade Rille och även
Johanna och Åsa. Vi drack en del öl, snackade med en dansk,
sparkade lite boll och så...
Sen kollade vi på Volodja som hade releaseparty.
Fick verkligen upp ögonen för det här bandet då.
Volodja är alltså ett visband som tolkar, översätter och spelar
låtar av Vladimir Vysotskij (precis som Dan Fägerquist).
Det är hur som helst riktigt skön musik, och de är duktiga
(de har dessutom en skitsnygg tjej som spelar piano=)
Jag köpte både nya och gamla skivan, plus en demo med
bandets sångares sologrejer (bra även det... men klart bättre
live). Ja, sen fick jag också en skiva av Åsa. Sanna Carlstedts
nya skiva bränd. 4 skivor på en kväll är inte dåligt alltså!

Nu när jag skriver detta är det ju alltså måndag kväll
och jag har hunnit lyssna igenom dessa skivor ett par gånger.
Jag är helt djävla sjukt kär i Sannas skiva alltså! Så galet bra.
Och Volodja blir verkligen bättre för varje lyssning också.
Mmmm!

Ja, vi drack som sagt en del öl, och hängde typ utanför Underjorden
som vanligt. Jag var dock skittrött och frös jättemycket så jag drog
hem rätt tidigt. Skönt att komma hem och få sova.
Men det var en trevlig kväll, och väldigt kul att träffa framförallt
Rille och Åsa... det var ju en hel vecka sen sist!

Söndagen bestod väl mest av att vara bakis och spela dataspel
med Sebbe. Men vi gjorde även nytta, och vi städade rejält i
lägenheten... och så lagade vi mat och jag bakade en chokladkaka.
Åsa skickade en MASSA musik till mig över msn, och det var
mycket riktigt bra där också. Ska bli intressant att sätta sig
och lyssna igenom allt det där. Tack Åsa!
Nå, Tim kom hem framåt natten och då slutade jag och Sebbe spela.
Klockan var runt 12 på natten och jag hade suttit i lägenheten hela
dagen. Så jag gav mig ut på en promenad. Det började regna och
det var verkligen skönt att strosa runt planlöst längs gatorna och
bli blöt. Hur som helst hamnade jag efter en stund i Slottskogen.
Hela parken liksom sov, och det var helt mörkt och tyst och
inte en människa syntes till. Vandrade runt där en stund, när
jag plötsligt hörde vattenplask från ett hus i närheten.
Gick närmare och blev helt paff! Utanför huset fanns en dam
och där var det helt fullt av pingviner! Och ja, det var helt sjukt.
Jag har inte vart vid pingvinerna på hur länge som helst.
Visste att de fanns där under den tid min mamma pluggade
i Gbg (vilket var över 10 år sen), men jag hade liksom fått för mig
att pingvinerna hade försvunnit. Och här var de nu, livs levande,
och där hade de varit hela tiden! Så fint!
Ja, jag vandrade genom hela Slottskogen
(tittade förbi sälarna osv) och kom till slut till Linneplatsen.
Då var min kängor blöta av regnet, så jag tänkte att nu var det
dags att åka hem. Av en ren tillfällighet hoppade jag på den vagn
Oskar och Miriam satt på. De skulle nämligen hem till oss för att
sova där. Så vi drog hem till oss (klockan var väl runt halv två
eller nåt), och Tim och Sebbe var ännu vakna. Självklart kläckte
jag den fantastiska idén om att vi skulle dricka te.
Det var riktigt trevligt, och när vi trättnat på att dricka te så
kom någon (underar vem det var... säkert jag... haha) på att vi
kunde dricka upp det vin vi fått i inflyttningspresent.
Så vi drack upp vinet. Då kom någon på att det ju var helt
meningslöst att börja dricka alkohol, men inte dricka tillräckligt
för att bli full. Vilket slöseri liksom. Så Tim började blanda lite drinkar
och jag plockade fram de tre öl jag hade. Snart tröttnade Miriam,
Sebbe och Tim på att supa, så de gick in i vardagsrummet och satt i
soffan och tyckte att de hade det trevligt och mysigt.
Jag och Oskar tyckte dock det var roligare att dricka.
Tyvärr hade vi inte så mycket alkohol hemma, men det som fanns
drack vi nog upp (utom TIMS sprit då).
Först vin, sen öl, och sen drack vi en massa Martini och annat fint!
Haha! Vi hade kanonskoj, och jag tror att iaf Oskar blev riktigt dragen.
Jag också iofs, men ändå inte för mycket eller så. Vi hade sjukt trevligt.
Jävlar... haha, jag visste inte att Oskar var en sån spritdrickare alltså!
Vanligen är det ju jag som är den drivande när det gäller att dricka
mer, men inatt i princip hällde grabben i mig! Haha.
Så, när klockan var 07:15 la jag mig till slut i sängen.
Haha, vilken natt. Sjukt trevligt verkligen!

Sen gick jag upp vid kvart över elva och åkte upp till Strömstad.
Jätteskönt att slippa vara bakis och istället ha kvar fyllan i kroppen!

Så nu är jag hemma och sitter här vid pappas dator.
Har vart hos mamma och ätit middag, och nu är jag då hemma.
Ska upp vid halv sju till morgonen. Ska till Strömstad för
tandläkarbesök... och sen tillbaka till Gbg.

(och jo. Det togs ett par bilder med min trasiga kamera inatt
mitt i fylledimmorna. Jag lägger upp de när jag är tillbaka i
Göteborg där jag har Dreamweaver... dvs programet med
vilket jag gör min webbsida... håll ögonen öppna)

På onsdag ska jag på inlärning för mitt nya jobb. Lite synd,
eftersom vi hade lite planer på att dricka lite alkohol imorn;)
Men vafan... det finns en torsdag också!

Sen på fredag ska nog Åsa komma förbi. Vi ska ha förfest med
kakbakning och sånt hemma hos mig har jag för mig.
På kvällen blir det Kulturnatta med massa skoj!
Typ Räfven, Cirkus Sol, Navid, Kultiration och sånt.
HAHA! Det luktar alkohol. Det här blir OKING att missa
Matilda!

På lördag blir det kanske Skövde med Sebbe. Hem till Nils och
lira Worms!

Worms äger och är tio gånger hetare än er.