Kylskåp, morötter, sjukhus och tanter

Sanna Carlstedt ställde in sin spelning igår.
Damn! Jag hade verkligen sett fram emot det här!
Ja, det blev en kort men trevlig kväll på
Underjorden iaf. Rille, Åsa, Linnea och Oskar var där.
Självklart ett rejält gäng till, men ja, ni fattar.
Det var trevligt, men eftersom det var onsdag och
en hård arbetsdag väntade blev det tidig hemgång.
Så jag och Linnea drog hit och såg på OC.
OC är min nya favortiserie och jag funderar seriöst
på att köpa alla säsonger. Självklart kan man ladda ner
hela rubbet, men jag är ju så sjukt dålig på det där.
Orkar fan inte bråka längre, det går ju ändå bara
åt helevete så snart jag ska ladda ner något annat än musik.
Iaf. Pengar måste man ha för att konsumera sig lycklig,
och jag är väl inte rikast i världen precis.
Det finns annat som i läget har förtur.
Men ni SKULLE bli förvånade om ni kom hem till mig och
såg alla utgivna OC-säsonger i min bokhylla!
Ni SKULLE bli förvånade.
Jaja. INGEN är perfekt.

Jag har jobbat idag också. Började vid halv 6 på morgonen.
Egentligen skulle jag ha börjat vid kvart över 4, men jag
förhandlade lite. Ja, det var hur som helst sjukt segt.
Tack och lov var det djävligt lugna linjer vi jobbade på.
Typ inget folk alls i början, så man kunde ju typ sitta och sova.
Det var ändå en dag med mycket slit. Åkte runt kring
Frölunda torg (nr. 2530). Sista rundan åkte vi ut till Fiskebäck.
Där ute hade jag aldrig vart innan. Man kommer hur som helst
ut till havet. Det var hur lugnt som helst på bussen ut dit.
Rena rama periferin. Så vi satt ute vid ändhållplatsen
Fiskebäcks småbåtshamn (nr. 2350) och väntade på tidtabellen.
Vi tänkte väl typ att, Vafan det här är lugnt, det kommer inte va
en själ på vägen in till Frölunda Torg nu. Gött, vi kommer kunna
sitta och sova. Så börjar vi köra tillbaka, och vid Fiskebäcks torg
kliver det på ca 30 pensionärer!
HAHAHA! Vi bara tittade på varandra. VAFAN liksom.
Innan var det liksom jag, tjejen jag jobbade med och han som
körde då (jag skriver han som körde eftersom jag inte kan stava
till det där svåra som börjar på Buss...).
Nu kliver det på 30 pensionärer som är lika högljudda som en
skolklass med mellanstadieelever. Hallå kafferep liksom.
Alltså, ibland (vissa stunder) är mitt jobb sjukt roligt.
Då ska man alltså börja intervjua alla dessa människor.
De inte bara låter som en skolklass, de är ungefär lika vilda
som en också, fast mer verbalt vilda. Herregud, det tar sån tid.
Alltså: "Jaha, och du är skriven här i Göteborgs kommun?"
"JA, HERREGUD JA. SEN TRETIOELVA ÅR!"
(sen pratar de gärna lite om hur det var i Gbg när de flyttade hit).
"Och vad har du för ärende, är du på väh hem nu?"
"JA GUD JA! VI HAR VART PÅ MUSEET, OCH SÅ TOG VI EN
PROMENAD, OCH SÅ TOG VI EN FIKA, OCH ÅT BULLAR
OCH MACKOR (här flikar gärna den som sitter bredvid in
"OCH FRALLOR")... JA, JUST DET, OCH FRALLOR, DE
VAR JU VÄLDIGT GODA. JODÅ, VI HAR HAFT DET SÅ
TREVLIGT SÅ. OCH NU SKA JAG HEM"
"Jaha. Och får jag fråga hur gammal du är?"
(Ja, ni kan ju ana hur hur reaktionerna blir HÄR!)
Det bästa av allt är att alla 30 tanter och gubbar
säger PRECIS samma sak. HAHAHAHA!

Det måste ha varit dagens roligaste.

Jag tänkte dra hem dirket när jobbet var klart.
Bestämde mig dock för att dra till sjukhuset först.
Nu ska jag bli blodgivare. Eller, jag ÄR blodgivare nu
kan man nog säga. Även om jag ju inte fått ge blod än.
Men jag finns liksom i registret. Så den 5/1 ska jag börja
rädda liv. Pengarna tänkte jag nog skänka till
barncancerfonden.
Men ja, de tog en del blod ur mig idag också.
Fräckt hur man ser hur ens eget blod rinner ur ens kropp
genom en slang.

Det var dagens fräckaste.

Vårt kylskåp är verkligen helskönt!
För ett tag sen blev det aldelles för varmt.
En del mat blev typ dålig och fick slängas.
Vi vred lite på "grejen man vrider på".
Temperaturen sjönt dramatiskt.
Det blev för kallt, och jag höjde temperaturen igen.
Självklart blev det för varmt igen.
Innan något hann bli dåligt tog jag saken i egna händer
och tog till åtgärder. Jag frös ner vatten i frysen.
Sen ställde vi isen i kylen, och drog återigen ner
temperaturen. Nu har det stått is i kylen i flera dar.
Den höll först på att smälta (som ju is gör), men sen blev
den bara mer is. Haha! Nu har vi två frysar och ingen kyl!
Eller, en frys och en väldigt kall kyl. Det är typ -5 grader i den!
Så nu bildas det alltså is på allt vi har ståendes i kylen.
Så när jag kom hem från jobbet idag skulle jag som vanligt
ta en morot. Den var genomfrusen och påminde mer
om en isglass än en morot. Alltså, isglass med morotssmak.
Spännande.
Vi följer kylskåpsutvecklingen med spänning.

Det var dagens nyhet.


Jag hoppas för övrigt att jag inte orsakade för mycket skada
i morse. Ni som fick ett sms i morse runt fem tiden menar jag
såklart. Jag tycker i vilket fall inte vidare synd om er.
Jag står helt stenhårt fast vid detta, att ska man ha mobilen
på medan man sover, så får man ta konsekvenserna.

Hur som helst, här är några av de reaktioner som rullat in
under dagen:

1. "Ha mig kan du iaf inte väcka med irriterande meddelanden.
jag har precis tagit smärtstillande, precis som kl 12 inatt."

2. "Gomorron! Klart man är vaken. Kul o jobba eller?
Du missade en kanonkväll på GAT igår. Jobba lugnt.
Kram"
(personen i fråga måste ha missat att jag var där)

3. "Tack för ett uppiggande sms. Här i huvudstaden är det
regn och kallt ser ut att bli en pissig dag. Keep on going strong!"

Upptäckte nu att jag råkade radera en del av de andra svaren
då jag (även i morse) tömde inkorgen i telefonen.

Nå, nu ska vi se. Ni lämnar svar i Gästboken här på min webbsida.
Ni skriver alltså:
1- (namnet på den som skickade det sms:et)
2- (namnet på den som skickade det sms:et)
3- (namnet på den som skickade det sms:et)

Den som får in alla rätt vinner något Riktigt fint!
Kom igen nu! Jag vill se stor uppslutning!

Idag har jag fått två brev. Ett från Amsterdam
och ett från Sverige. Ni ska båda få svar.
Men jag skriver nog inget ikväll. Måste smälta det här.
Nu är jag Alldeles för tankspridd.

Stazione Termini
Stazione Termini
Stazione Termini


Stazione Termini


:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Det finns ju nån gyllen regel som säger
Att när man är trött så borde man sova.
Den där regeln har svårt att tränga in ibland.

Den här kvällen har skiftat likt sanddynerna i
Sahara. Det har verkligen gårr upp och ner hela tiden.
Tyvärr har det väl mest varit vågdalar. Dåligt med vågtoppar
tyvärr. Jag försökta få ytterliggare ordning på min webbsida.
Idag var den inte alls medgörlig. Det slutade med att jag höll
på att förstöra allting. Nu är jag tillbaka på noll kan man säga.
Ska ringa far min imorn. Han vet vad man ska göra.
JÄVLA FRAMES!

Nu har jag gjort en massa festivaljobb. Mailat, mailat och mailat
ännu mer. Torrt och tråkigt, men det ska ju göras liksom...

Jag lagade middag förut också.
Resultatet blev tre kockta men faktiskt ätbara ägg.
Jag är väl ganska nöjd med mitt liv, men jag skulle vilja vara bättre
på att laga mat faktiskt.
Aja. Bara ett av äggen gick sönder i kastrullen, och det är ju en
hoppfull tanke iaf. Nej, inte alls min kväll ikväll.

Imorn ska jag till Miriam och äta lunch, så att jag får lite näring
i mig. Skulle vara fint att komma hem och äta upp sig nu alltså.
Mammas mat. Men ja, jag kommer troligen inte hem på några
helger än. Det är bara att vänja sig vid all skräpmat.

Imorn blir det Dekadans miniPoesifestival i Trollhättan.
Uppslutningen verkar bli enorm. Jag och Rosalie ska dit.
Det blir nog fint trotts att inte ni är med ska ni se!

"Och in i mörkret flydde han
snart syns han inte mer
och dörrarna står öppna
och hans lampor brinner ner"


Ikväll vill jag bara dra