Det förväntas väl av mig

Jag kan tänka mig att det i nuläget förväntas att jag ska komma
med någon slags rapport. Ni kan få det. Klockan är skitmycket,
jag är trött som fan, och har inte någon egentlig inspiration till
att skriva alls. Något ska jag väl lyckas få ur mig.

Jag är hemma. Hemma i Krokstrands djupa skogar.
Ni anar inte hur skönt det är. Det har varit en hård helg.

Det finns bilder från hela helgen i Galleriet och jag har faktiskt
ingen direkt lust att pilla ner nån lång jävla rapport just nu.
Jag har ingen lust, och jag vill inte.
Det var en schysst fest, men jag är fullt upptagen med att
försöka glömma vissa delar av den i detta nu.
Det var en bra fest tills några förstörde den.
Jag är trött på att alla fester jag är på numera bli förstörda.

Jag behöver rutiner. Jag behöver ett jobb.
Jag behöver lugn och ro. Jag behöver bli såpass upptagen med
annat att jag inte kan hålla på att tänka på allt.

Jag är matt. Jag är trött på så mycket.
Jag är äcklad. Jag är uttråkad.
Jag är en idiot. Jag är för dålig på att hantera saker.
Jag är tankspridd. Jag är Förbannad!

Och nu slutar jag skriva innan jag börjar kasta ur mig arga
och elaka saker mot människor.

JAG ÄR EN IDIOT

(och det är du också)